Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 10 december 1930 - En bokförläggardynasti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
586 DAGENS FRÅGOR
supplerades bokhandeln med ett förlag, där Bonnier tryckte litet av varje,
skolböcker, anekdotsamlingar, kalendrar m. m, Även vetenskaplig
litteratur av värde ingick så småningom bland förlagets artiklar, och
bland de författare, som där utkommo, var även en ryktbar svensk, den
kände naturforskaren Carl Peter Thunberg,
Men förhållandena i Danmark förblevo icke sådana som Gerhard
Bonnier i sina optimistiska kalkyler trott och hoppats. Den
depressionsperiod, som satte in efter Napoleonskrigens avslutning, blev längre och
svårare än vad någon anat, och med skäl kunde han år 1819 i ett
brev till sin vän Thunberg klaga: »Le tems est terrible et
malheureuse-ment point favourable pour la littérature sérieuse». Konsekvenserna
blevo ödesdigra för den Bonnier ska förlagsaffären. Köpenhamns firman
gick omkull, och lånbiblioteksaffären blev det enda som levde kvar av
det med så stora förhoppningar grundade företaget.
Då marknaden i Köpenhamn sålunda visat sig omöjlig, vände sig
Gerhard Bonniers blickar mot Sverige, och på sommaren 1827 avsändes
hans son, den 21-årige Adolf, till Göteborg, för att sondera terrängen.
Resultatet av undersökningen tedde sig gynnsamt, och följden härav
blev att hela det Bonnierska företaget överflyttade till svensk mark.
Om de öden detta genomgick från år 1827 intill tiden omkring
1880 handla andra och tredje delarna av Karl Otto Bonniers verk. Ett
följande band, som utlovas till våren 1931, skall skildra tiden 1880—
1900 och sålunda teckna förlagets förhållande till den moderna periodens
främsta svenska författare, vilka med ett fåtal undantag förr eller
senare fått sin plats i firmans förlagskiataloger.
Här är icke platsen att i detalj redogöra för det rikhaltiga innehållet
i de volymer, som nu framlagts. Det må vara nog att påpeka en detalj,
som äger särskilt intresse, därför att man hittills i regel på denna punkt
just icke vetat någonting alls. Det gäller något så prosaiskt men
samtidigt så viktigt som hur olika författares verk blivit sålda och
följaktligen också spridda och lästa. Ett förlag är ju en vittomfattande
affär, som för att kunna fortleva måste stå på en solid ekonomisk basis,
och grunden härför äro ju själva förlagsartiklarna. Det är därför
givetvis högst intressant att få veta, vilka författare det stora Bonnierska
huset framför allt replierat på. Svaret är otvivelaktigt hedersamt för
den läsande svenska publiken. Det är nämligen framför allt vissa
av våra äldre författare som uppburit förlaget och skänkt det dess
ställning. Bellmans skrifter, vartill förlagsrätten förvärvades år 1853,
utgjorde ingressen till förlagets verksamhet i den äldre svenska
litteraturens tjänst. Den numera så eftersökta Carlénska upplagan påbörjades
på Adolf Bonniers initiativ år 1855 och blev en högst betydande
framgång. Upplagan var från början beräknad till 2,000 ex. men höjdes
snart till 3,300, och att vinsten för förlaget måste ha varit betydande,
framgår därav att Carléns utgivararvode -fore arbetets avslutande efter
överenskommelse med förläggaren väsentligen höjdes. Zacharias
Topelius blev en annan av förlagets stödjepelare. Hur oerhört spridda och
älskade Topelius’ skrifter varit inom svenskt språkområde framgår därav
att det Bonnierska förlaget efter diktarens död år 1898 betalade ej mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
