Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 1 okt. 1930 - Lapporörelsen - Storhetstiden inifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ju inte, som någon sagt under den offentliga diskussionen i ämnet,
»lyncha ett helt parti». Ej heller kan man, även om bilparken räckte
till, vid det bolsjevikiska lyckolandets gränser avstjälpa de 128 000
finländska väljare, som vid senaste riksdagsval röstade kommunistiskt.
Problemet förenklas på så sätt till att göra dem bland dessa
kommunister, som lyda ryska order, så oskadliga som möjligt för det
finländska samhället. Vad »friskjutsmetoden» därvid kan uträtta, är
omtvistat. Några skrämmas till overksamhet, andra emigrera, några
låtsa sig övergå till socialdemokratien, andra bli mera fanatiska än
någonsin förr, ytterligt få, om ens någon alls, omvändas till
patriotisk laglydnad.
Återstå sedan utestängningsmedlen, en nödvärnsåtgärd, som i andra
av Rysslands grannländer försökts med växlande framgång. De kunna
motiveras med en även av representanter för engelska arbetarpartiet
biträdd sats i Simonkommissionens betänkande om Indien, där det om
förhållandena i Nordvästra Gränsprovinserna, det för ständiga
plundraranfall från afganska gränsbergen utsatta området, heter, att »en
begränsning måste ske i den medfödda rätten att röka cigarretter för dem, som
bo i ett kruthus». Om effektiviteten hos de åtgärder av denna art, som
nu planeras i Finland, är omöjligt att på avstånd döma. Däremot
inser man kanske på avstånd bättre än mitt i stridsvimlet
oklokheten av att skära kommunister och socialister över en kam. När den
socialdemokratiska ministären Tanner tillkom, så uppfattades detta
utanför Finland som ett tecken till Finlands socialdemokraters
växande assimilering med borgerliga landsmän i en känsla av
gemensamma medborgarförpliktelser. Man har därför svårt att finna klok
vidsynthet i en politik, som tenderar att åter driva detta
socialdemokratiska parti vänsterut — eller, om man så vill, österut — just när
det börjat arbeta sig bort från den olycksdigra »enhetsfront», som
möjliggjorde 1918 års händelser. En annan reflexion, som tränger
sig fram hos utländska bedömare av läget i Finland, är, att detta lands
vandring fram till statligt oberoende är så intimt förbunden med
laglighetsbudets omutlighet, att det just där förefaller dubbelt
betänkligt att översläta brott mot de urgamla buden om hemfrid och tingsfrid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
