Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 1 okt. 1930 - Storhetstiden inifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR . 433
Bland våra stora arkiv är det egentligen Kammararkivet som
lämnar sådant material i stora mängder. Dess område har varit
»kammaren», finansförvaltningen, och även om det alltså har gällt en
huvudsida av själva statsverksamheten, så har det varit en som associerat
sig alldeles särskilt starkt med landets ekonomiska liv över huvud
taget. För 1500-talet har Hans Forssell på grundval av
Kammararkivets tidigare ännu mer än nu oordnade samlingar skapat vad som utan
minsta tvekan kan kallas det viktigaste som över huvud taget
föreligger av bidrag till Sveriges ekonomiska historia. Med den
ungdomliga genialitetens eld kastade han sig in i detta arbete för 1500-talets
del och betygade i många former sin fröjd över ett sådant arbete,
som han tänkte viga sitt liv åt. Gudarna ville emellertid annorlunda;
han fick en betydligt mer lysande bana än om han hade kommit att
skriva vår ekonomiska historia; men det kan ifrågasättas, om de ganska
måttliga framgångar han vann som regeringsledamot, politiker och
ämbetsman uppvägt vad Sverige förlorade på att hans
ungdomsverk fick avbrytas ganska nära sin begynnelse. Sedan hans tid är
det huvudsakligen genom arkivrådet J. A. Almquists vidsträckta
forskningar som det stora 1500-tals-materialet i Kammararkivet har kommit
till större användning.
Det följande århundradets, d. v. s. storhetstidens, inre svenska
historia har däremot ännu knappast på någon punkt blivit ordentligt
genomarbetad. Sam Clason började med stor framgång studera
reduktionens förhistoria; men reduktionens egen ovanligt märkliga
historia veta vi i denna stund ganska litet om. Odhner lämnade en för
sin tid förträfflig översikt av Sveriges inre historia under Kristinas
förmyndare; men tiden både före och efter det halftannat årtionde
den omfattade saknar fortfarande sin skildrare, i den mån det gäller
våra inre förhållanden. I Svenskt biografiskt lexikon ha många
av levnadsteckningarna lämnat bidrag till storhetstidens inre historia,
särskilt på grundval av de affärsarkiv som reduktionsherrarna
sammanförde, för att med stöd därav ta ifrån kronans långivare och
låntagare vad de ansågos ha fått för mycket och som till stor del
samlats i Kammararkivet; men det har ännu endast kunnat bli fragment,
eftersom verket ej hunnit förbi alfabetets tre första bokstäver.
Emellertid är det givet att en av de största svårigheter som detta
slags forskning möter består i brist på kvantitativa måttstockar,
siffermässiga uttryck för storleksgraden av de olika företeelserna.
Statistik åtnjuter icke någon större popularitet, och att dess tillförlitlighet
ännu i nutiden lämnar mycket övrigt att önska är uppenbart; men i
alla fall skulle nutidsmänniskor känna sig nästan förtappade utan
den. Vi ha nu svårt att föreställa oss att man ännu under 1700-talet
i England kunde tro att det rådde folkminskning, ända tills
befolkningsstatistiken kom och visade stark folkökning; dessförinnan var
det en föreställning som mycket få vågade sig på att bestrida, att
alla länder hade varit folkrikare förr i tiden och med
människosläktets oavbrutna s. k. förfall blivit allt mer avfolkade. I många fall
skulle tillvaron av också ganska enkel och ganska ungefärlig statistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
