Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Hur ålderspresidentskapet i riksdagen tillkom. Av Erik Fahlbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
riksgälds- eller riksbanksfullmäktige att bivista riksdagen. Öhman
verkade för saken, tydligen i hopp att på denna väg få Hyckert
avlägsnad från skådeplatsen. Aktionen ledde emellertid till intet
resultat. Hyckert fungerade som vice talman riksdagen ut och
utnämndes till samma befattning även riksdagarna 1815 och
1817—18, för att vid 1823 års riksdag efterträda Lars Olsson
som ståndets talman. Det vilande förslaget till ändring i R. O.
§ 23 slutligen förföll, vad beträffar vicetalmanskapet i
bondeståndet, vid 1815 års riksdag utan ett ords överläggning.
Den omstridda frågan om vice-talmanskapet i bondeståndet
hade härmed nått sitt definitiva slut. Eftervärlden ger gärna
Eric Öhman vitsordet att efter bästa förstånd hava kämpat för
bibehållandet av sitt härads gamla företrädesrätt. Han hade
uppbjudit hela sin parlamentariska förmåga och ej skytt att även
bakom ståndets rygg söka rädda saken genom hänvändelse direkt
till kungs. Men allt var förgäves. Ståndets samstämmiga
motstånd mot Habo härads tidigare obestridda rangplats i spetsen
för rikets samtliga bondevalkretsar uppbars förvisso till dels av
djupt rotad allmogestolthet. Vilka voro väl riksdagsfullmäktige
från Upsala län, att de ovillkorligt skulle taga försteget framför
alla övriga dannemän? Var ej en ann i detta fall lika god som
en ann? A andra sidan pekade Eric Öhman på det ostridiga
faktum, att så långt mannaminne räckte Habo härads fullmäktig
och efter denne Upsala läns övriga i hävdvunnen tur och
ordning fört klubban i ståndet i ordinarie ordförandens ställe. Detta
var en laglig förmån, som nu utan deras förskyllan frånhänts dem.
Striden hade gällt häradenas av ålder stadgade rangordning. I
dessa ståndssamhällets tider var intet vanligare än tvister om rang
och företrädesrättigheter, men vi finna dem naturligen i allmänhet
förlagda till de högre klasserna, enkannerligen då rikets främsta,
anstolta stånd. Inom bondeståndet såsom rikets menige borde
fördomar bröderna emellan vara bannlysta. I tal och skrift
förekommo vackra hyllningar till det redbara allmogeståndet,
landets kärna. Samtidens unga diktargeneration såg i allmogen
källan till landets förnyelse, den djupa urgrund, varifrån ett
förvekligat sentida släkte kunde lära det forna Manhems enkla,
manliga dygder. Göterna skapade den nya litteraturens
idealiserade bondegestalt. Skaldernas vision av trohjärtad enkelhet
rimmade sig dock ej riktigt med hedervärda bondeståndet vid
revolutionsriksdagen, och det ofta våldsamt larmande ståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
