Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Harald Höffdings självbiografi. Av Oscar Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348 OSCAR WIESELGREN
lyckades driva upp sin affär till ett inbringande och
framgångsrikt företag. Till synes helt upptagen av sitt arbete och föga
lagd för grubblerier bar han dock på ett dolt inslag av tungsinne,
som också övergick till sonen, där det lyckligtvis motvägdes av
arvet från den milda och glada modern. Roande äro också
skildringarna från skollivet. Man erfar en viss respekt för dåtidens
skolpojkar, då man läser om att de beskrevo sina slagsmål med
flitigt användande av grekiska facktermer. Det var den nedärvda
humanismen, som spred en återglans från Homeros över
knytnävs-bataljerna vid Valby mosse och Söndermarken.
Intressant och märkligt är vad Höffding har att berätta om sitt
förhållande till Kierkegaard. Som för så många andra av 60-talets
uppväxande danska ungdom blev Enten-Ellers författare också för
Höffding en sträng och obönhörlig läromästare, vilkens ord skuro
djupt in i själen och efterlämnade outplånliga märken. Det var
främst Kierkegaards bittra kritik av den officiella kristendomen
som kom Höffding att uppgiva tanken på att som präst inträda
i kyrkans tjänst. Rent filosofiskt synes han starkast ha påverkats
av Kierkegaards utpräglade subjektivism. Men med sin för skarpa
motsättningar och hänsynslösa konsekvenser väjande läggning
tolkade han Kierkegaard i mera försonlig anda än vad exempelvis
Strindberg under sin Uppsalatid gjorde. Dock breder det sig för
hans minne något av dysterhet och tyngd över dessa hans studieår.
Den kierkegaardska atmosfären av outlöst konflikt och tärande
oro vek från honom först då han på våren 1865 fullbordat sin
teologiska kurs och med ett resolut grepp slog om och gick över
till rent filosofiska studier. Kierkegaards etiska grundtankar med
deras hänvisning på kristendomens ofrånkomligt stränga och
asketiska livsideal — vilket också för Strindberg var det centrala
i hans förkunnelse — efterverkade emellertid länge hos Höffding,
och det är ej utan rörelse man hör honom berätta, att han under
den tid han var som mest förälskad i sin blivande hustru Emma
Pape mycket plågades av att tänka på att äktenskapet egentligen
var en ur ideell synpunkt oförsvarlig eftergift för de jordiska
kraven. Lyckan och glädjen voro för honom under denna tid,
enligt vad han i ett brev uttalar, otillåtna gäster vid livets bord.
Men det dröjde icke länge förrän hans sunda natur tog ut sin
rätt. Utan hänsyn till teorierna friade han till Emma Pape och
fick jå, och därmed tog hans hela liv en mera realistisk och
praktisk inriktning. Intresset för Kierkegaard bar han visserligen med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
