Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 12 dec. 1927 - Nedrustning och försvarsledning - Titlar och kompetens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
570 DAGENS FRÅGOR
deras placerande innebär intet mindre än ett frångående av 1925
års härreform i nedåtgående riktning, innan detta beslut ännu trätt
i kraft! För att bereda väg för upprättandet av en
souschefsbefattning i generalstaben samt för en föreslagen tudelning av ämbetet
som generalfälttygmästare och inspektör för artilleriet, har nämligen
beredningen kommit på den olyckliga idén att indraga de nyss
inrättade brigadchefsposterna samt — egendomligt nog — befattningen
som kommendant i Bodens fästning. Inga som helst skäl hava
före-bragts för denna ytterligare nedskrivning av 1925 års beslut;
beredningen har icke haft befogenhet att yttra sig därom och förslaget är,
ur principsynpunkt, ytterst förkastligt. Besparingar kunna med största
säkerhet göras på andra håll, på de egentliga förvaltningsorganens
område, och frågan gäller dock närmast icke detta utan det
ändamålsenliga ordnandet av krigsmaktens ledning och förvaltning. Den saken
bör emellertid icke vinnas genom avskrivning av en anordning, som
ännu icke hunnit prövas.
Än obegripligare ter sig i detta sammanhang hr P. Albin Hanssons
reservation, i vilken han förordar indragning av inspektörsposten för
kavalleriet. Detta — under intryck av från världskrigets västfront
importerade vanföreställningar — mer än lovligt misshandlade
truppslag skulle alltså mista sin högste målsman, vars post inför de
oerhörda reduceringarna tvärtom vunnit än mer i betydelse. Om det
särskilt i vårt land alltjämt så betydelsefulla ryttarvapnet skall kunna
bevara sin från alla håll erkända, höga nivå, måste det fortfarande
inom det högsta militärbefälet äga sin särskilda representant; ett
frångående av denna tanke visar en, måhända av krigspsykosen härledd,
måhända på andra, mera personliga, skäl grundad, beklaglig brist på
förståelse för ett av våra truppslags värde.
Det har påståtts, att »studentstädet» haft en dryg
andel i den svenska titelsjukans spridning. Sedan
hon börjat kalla den nykomne studenten »kandidaten», kunde naturligtvis
den verklige kandidaten icke nöja sig med denna titel utan siktade högre
och lät kalla sig doktor. Då allmänheten började kalla posttjänstemannen
notarie, måste den verklige hovrättsnotarien se sig om efter en annan
benämning och valde häradshövdingstiteln eller något annat. Titlar ha
sålunda frikostigt givits eller fördomsfritt usurperats — på det
sistnämnda skulle för övrigt många lustiga exempel kunna anföras. Nu
har emellertid den fackorganisation, som kallar sig Svenska
adjunkts-föreningen, slagit in på en alldeles ny bog, i det den genom sitt
verkställande utskott anhållit hos Kungl. Maj:t att få titeln adjunkt utbytt
mot titeln lektor. Skälet är, att den nuvarande titeln förmenas vara
missvisande, att den är »en ständig källa till missförstånd och
förargelse» för dem som bära densamma, och slutligen att den icke
användes. Härtill må i all stillsamhet anmärkas, att en titel, som exakt
återger vederbörandes verksamhet, nog inte är så lätt att åstadkomma.
Vad skall t. ex. sägas om titlar, som ordagrant betyda, att löjtnanten
»håller platsen» för kaptenen eller att överstelöjtnanten ingenting annat
Titlar oeh
kompetens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
