Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Det sjunde Platonbrevet och Erosdialogerna. Av Sven Lönborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET SJUNDE PLATONBREVET OCH EROSDIALOGERNA 463
fattad av denna gudomliga Eros, han kan icke hysa någon högre
önskan än att både han själv och den som han älskar måtte
bliva så goda, så gudalika som möjligt. Faidros blir övertygad.
Han överger sin uppfattning att Eros är något ont, och han
instämmer med Sokrates i hans mening att Eros är en gud,
och att det icke gives någon större lycka för ett par människor
än att förenas genom denna gudomliga Eros.
I Symposion är det också Faidros som inleder samtalet om
Eros. Han utvecklar här med många vackra ord just den
mening om vilken han enat sig med Sokrates i den
föregående dialogen, att Eros är en stor gud. Agaton, den siste
talaren före Sokrates, instämmer med Faidros. När därefter
Sokrates får ordet, säger han att han också själv en gång förr
talat på detta sätt om Eros, men sedan hade han genom sierskan
Diotima fått lära sig något annat och riktigare.
Här ha vi alltså ett vackert konstnärligt sammanhang mellan
de fyra Erostalen: Faidros börjar med att tala illa om Eros.
Sokrates lär honom då något bättre, visar honom att Eros är
en stor gud, och Faidros stoltserar sedan i sitt nästa tal med
denna nya vishet, som Sokrates då återigen slår sönder för att
ytterligare fördjupa problemet.
Men hur ställer sig då saken om man tänker sig att
Symposion blivit skriven före Faidros?
Den som från en sådan utgångspunkt kommer till den
senare dialogen måste redan från första stunden bli åtskilligt
konfunderad. Från Symposion minnes han Faidros som en
entusiastisk dyrkare av Eros’ gudom, och nu möter han honom
plötsligt som Eros’ värsta vedersakare. Ännu mer förvånad
måste läsaren bli, när han finner, att Faidros såsom en
fullständig nyhet får lära sig av Sokrates att Eros är en stor gud,
utan att han tyckes ha det allra minsta minne av att han själv
förut i Symposion med så stor hänförelse förkunnat just samma
sats. Och icke mindre besynnerlig är Sokrates själv. Han har
i Symposion berättat att han en gång förr talat om Eros som
en stor gud, men att han sedan genom Diotima fått lära sig att
Eros icke är någon gud, men icke desto mindre tyckes också
han nu ha glömt bort allt detta och utan reservation ha
återfallit i sin gamla villfarelse att Eros är en stor gud.
Det synes mig fullkomligt uteslutet, att en stor konstnär skulle
kunna komponera ihop de fyra Erostalen på ett så meningslös
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
