Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 1 oktober 1927 - Socialpolitska konsekvenser - Offentlighet och sekretess i Tryckfrihetsförordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426 DAGENS FRÅGOR
av det nuvarande på-måfå-systemet inom vår socialpolitik och vår
skattelagstiftning något närmare begrundas, innan det fått tillfälle till
nya landvinningar på självförsörjningens bekostnad.
Det ligger nära till hands för en
åskådning, som med allt fog vant sig att
reagera mot den liberala tidsålderns övertro på former och teorier, att
underskatta innebörden av de landvinningar för den personliga
friheten och rättssäkerheten, som dessa dock medverkat till. Vi föreställa
oss de nuvarande livsvillkoren som självklara och glömma den möda
de kostat. I en tid, då dagblad och ströskrifter tämligen opåtalt få
utöva sitt Nidhöggsgnagande på samhällets grundvalar, och då det
faller sig naturligt, att för hämmandet av Fäderneslandets snusktrafik
skall erfordras ej ett slag av lagens arm, utan en av den allmänna
opinionen mödosamt åvägabragt bojkott från tobakshandlare och
tid-ningskolportörer, ter sig ju den riktiga tryckfrihetslyriken — om
»lungan i offentlighetens breda bröst» o. dyl. — något föråldrad.
Och dock, det har en gång krävts kamp för dessa ideal — var stode
vi, om den ej funnits till? Man behöver inte gå sekler tillbaka i
tiden, det är nog att kasta en blick på Ryssland — kommunismens
lika väl som tsarismens — eller på det fascistiska Italien, för att
man skall besinna värdet av att ha tryckfriheten betryggande lagfäst.
Det är emellertid ej därför nödvändigt att med barnet behålla det
använda badvattnet. Med all aktning för vår vördnadsvärda
Tryckfrihetsförordning måste det nog erkännas, att den i sitt nuvarande
skick ur lagskrivningssynpunkt framstår som ett monstrum. Dess
revision har också länge stått på dagordningen, och ett värdefullt
grundläggningsarbete för en sådan föreligger i
tryckfrihetskommitte-rades betänkande av år 1912, fastän ingen regering sedan dess haft
kurage att ge sig i kast med den stora frågan i hela dess vidd. I
stället har man inriktat sig på en speciell del av ämnet, där i själva
verket missförhållandena göra sig alldeles särskilt märkbara. Vårt
land lär vara det enda på jorden, där allmänna handlingars
offentlighet ej är beroende av myndigheternas egen prövning, utan utgör
en i grundlagen stadgad princip. Någon rubbning av detta under
mer än halvtannat århundrade i svensk uppfattning invuxna
förhållande är från intet håll påtänkt. Men behovet av en omarbetning av
bestämmelserna, materiellt såväl som formellt, ligger i öppen dag.
De frågor det här kan gälla äro varken få eller små. Huru
förena den enskildes krav på utfående av handlingar, som angå hans
intressen, och myndigheternas önskan att utan obehörig inblandning
slutbehandla ett ärende? Hur skydda försvarsväsendets hemligheter,
då de beröras i statshandlingar och tryck? Var draga gränsen mellan
den historiska vetenskapens behov av tillgång till statsrådsprotokoll
eller sändebudsdepescher och den diplomatiska sekretessens fordringar?
I vad mån skall hänsynen till den enskildes trygghet mot »skada eller
förklenande» sätta stopp för släktforskarens spårjakt i kyrkoböckernas
kolumner? I vilken utsträckning bör utlämningsplikten gälla enskilda
Offentlighet oeh sekretess
i Tryckfrihetsförordningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
