Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 1 oktober 1927 - Offentlighet och sekretess i Tryckfrihetsförordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 427
brev i offentligt förvar? Hur långt kunna handlingar rörande
intagning på sinnessjukhus eller alkoholistanstalter, protokoll vid
domstolsförhandlingar inom stängda dörrar och andra liknande läckerbitar för
tryckfrihetens schakaler undanhållas dessa utan att avtrubba den
offentliga kontrollen på områden, där individers väl och ve kan stå
på spel? Och på vad sätt skall man i fråga om anbud och
kostnadsberäkningar, prov och tekniska beskrivningar, soliditetsupplysningar,
statistiska uppgifter och andra dylika handlingar, som hamna i de
affärsdrivande verkens dossierer,kunna skapa garanti för den
diskretion, som är en självklar förutsättning i det privata affärslivet, och
utan vars tryggande staten eller kommunen aldrig kan tänkas komma
i besittning av erforderligt upplysningsmaterial i konkurrensen med
de enskilda företagen?
Det kan svårligen bestridas, att det sätt, varpå dessa och otaliga
andra snarlika frågor besvaras av vår gällande T. F., är synnerligen
otillfredsställande. Dess § 2 mom. 4:o, som innehåller
offentlighetsprincipens närmare utformning med hela raden av — onumrerade
och i ätt-satsernas klumpiga dräkt klädda — undantag, har väl aldrig
utmärkt sig för någon genomskinlig klarhet. Och numera har det
moderna samhällslivets rika utveckling framlockat en ständigt växande
mängd av undantagsbestämmelser, vilka likt en klunga av svärmande
bin hängt sig fast vid varandra, där plats stått att fmna. Den
stackars expeditionshavanden i resp. verk, vilken enligt doktrinen ensam
bär ansvaret för lagens tillämpning, har förvisso ingen lätt uppgift,
då han — eller numera ofta hon - - skall lotsa sig fram mellan
paragrafens välsvarvade principförklaringar i 1700-talets och det begynnande
1800-talets stil och de kortfattade detaljbestämmelserna rörande ämnen
av ytterst aktuell karaktär.
Och därtill kommer, att den fundamentala frågan, i vad mån
kommunala myndigheters handlingar äro underkastade T. F:s
bestämmelser, i själva verket är i hög grad oklar. Vid grundlagens
avfatt-ning kunde man ej förutse den starka utveckling, som det
kommunala livet sedan dess undergått, och hade alltså knappast
uppmärksamheten riktad på detta. Den nämnda frågan har aldrig avgjorts på
lagstiftningens väg; vad man har att hålla sig till är ett par
domstolsutslag av tämligen motsägande innebörd. Vid sidan därav har
också det spörsmålet trängt sig fram, huruvida icke likaledes
allmänna stiftelsers och inrättningars handlingar böra underkastas
offentlighetsregeln.
Hela detta komplex av frågor har nu förts ett gott stycke mot
sin lösning, sedan i början av innevarande år docenten Nils Herlitz
avslutat och i tryck framlagt sin på offentligt uppdrag utarbetade
Utredning med förslag till ändrade bestämmelser rörande
allmänna handlingars offentlighet (Statens offentliga
utredningar 1927: 2; 289 sid.). Här kan ej komma i fråga någon ingående
redogörelse för det sätt, varpå sakkunnigförslaget söker lösa den trassliga
härvans alla knutar. Som helhet betraktat betecknar det utan tvivel ett
mycket betydande framsteg med hänsyn till dispositionens och ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
