Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 1 oktober 1927 - Socialpolitska konsekvenser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 425
cenniets förändringar i skattelagstiftningen — detta intresserar
uppenbarligen ej den lättsinnets politik, som styrt och styr vårt skatteväsen.
Docenten Erik Lindahl har emellertid för Industriförbundets
räkning gjort en undersökning, avseende året 1924 som ger oss, om icke
uttömmande, så i hög grad belysande siffror för varthän vi kommit
i detta avseende. Kompletteras dessa med motsvarande beräkningar
för 1914 få vi följande resultat:
Den personliga direkta beskattningen utgör i procent av inkomsten för en
person, som med hustru och två barn antages vara bosatt i en kommun med
genomsnittlig utdebitering, vid nedanstående inkomstbelopp med en inkomst av
1914 1924
kr. 6,000, varav 5,000 arbetsinkomst och 1,000 i utdelning
av aktier ............................................................... 7,59 14,31
kr. 30,000, varav 20,000 i arbetsinkomst och 10,000 i
utdelning av aktier......................................................... 8,28 19,42
kr. 100,000, varav 50,000 i arbetsinkomst och 50,000 i
utdelning av aktier...................................................... 8,79 25,57
kr. 5,000 enbart i arbetsinkomst................................ 8,56 7,76
kr. 20,000 » » »................................. 9,05 12,93
kr. 50,000 •» » » ................................. 10,54 15,97
Vi kunna alltså för Sveriges räkning konstatera samma utveckling
som i England och ha otvivelaktigt samma anledning att också för
vårt lands vidkommande tala om en unnoticed revolution.
Den innebär en utjämning i inkomstfördelningen av mycket stora
proportioner och är i så måtto att hälsa med tillfredsställelse. Men
det sätt varpå denna utjämning skett är onekligen ägnat att inge
farhågor för framtiden. Vi. ha definitivt slagit in på understöd i stället
för självförsörjning i en skala, som ej kan bli utan verkningar.
Ty en dylik utveckling stannar man icke efter eget skön, det visar
all historisk erfarenhet. Kraven på ökade understöd växa på grund
av hela den anda, som utbildas i ett sådant samhälle. Och samtidigt
löper kapitalbildningen fara att minskas eller att icke följa med i
utvecklingen på grund av det allt kraftigare progressiva skattetrycket.
Men den minskade kapitalbildningen medför återigen minskade
möjligheter till självförsörjning genom sin inverkan på lönenivån och
utkomstmöjligheterna för arbetarna, vilken den hotar att sänka. Detta
gäller icke minst de lager av självförsörjande, som befinna sig i
inkomstklasserna närmast över understödstagarnas. De pressas alltså
småningom ned i samma läge som dessa; följden blir en ökad
understödsverksamhet, ökad beskattning, minskad kapitalbildning och
minskade utkomstmöjligheter för självförsörjarna inom de lägsta
inkomstlagren, vilka i större eller mindre utsträckning i sin ordning
övergå till understödstagare o. s. v.
Detta kan bli resultatet, om allt mer av nationalinkomsten föres
över till understödsverksamheten och utgifter av liknande karaktär.
Äro vi i vårt land inne på en dylik utveckling? Mycket talar för
att så är fallet; och nog borde under alla omständigheter resultatet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
