Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 1 oktober 1927 - Bergen hävdes.... - Socialpolitska konsekvenser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424 DAGENS FRÅGOR
väl den nuvarande regeringens anseende efter dessa slingerbultar vara
skäligen minimalt. Vad kommunalarbetarna mena om läget, framgår
av att deras förbund nu utan vidare betänkande åter beträtt
krigsstigen med den på alldeles osedvanligt lösliga grunder igångsatta
renhållningsstrejken i Borås.
I tredje häftet av denna årgång skildrades under
rubriken Arbetslöshet som socialpolitiskt
medel den unnoticed revolution, vilken övergått det engelska samhället
under de senaste decennierna och vars mest markanta resultat visat
sig i en allt kraftigare beskattning av de högre inkomsttagarna till
förmån för de lägre framför allt i form av understöd till dessa av olika
slag. Höjningen av lönenivån har medfört ett ökat understödsbehov åt
dem som drabbats av den härigenom uppkomna arbetslösheten, och den
enormt vidgade understödsverksamheten har medfört ett ökat
skattetryck, som genom den progressiva beskattningen allt mer gått ut över
de övre inkomstlagren. Denna kombination av progressiv beskattning
och en socialpolitik, som främst kommer de lägre inkomsttagarna till
godo, har uppenbarligen inneburit en förskjutning inom det engelska
samhället av den betydelse och omfattning, att det ingalunda är
oberättigat att tala om en social revolution. I bjärt motsats härtill står,
framhölls det, utvecklingen i Förenta staterna, där man konstaterar
en enastående höjning i arbetarklassens levnadsstandard, icke genom
samhällets understödsverksamhet utan på den enskilda äganderättens,
avtalsfrihetens och självförsörjningens grund. Det kanske under
sådana förhållanden kan vara av intresse att söka utröna, vilken väg
vi äro inne på i vårt land.
Någon undersökning av det slag, som i den nyssnämnda artikeln
citerades från England, kunna vi ej åberopa för Sveriges
vidkommande, men redan några ganska lätt tillgängliga siffror kunna ändock
ge oss en ganska god vägledning härvidlag. Statens och kommunernas
utgifter för sociala ändamål, alltså för fattigvård, sjukvård,
folkundervisning och dylikt, som företrädesvis kommer de mindre
inkomsttagarna till godo, utgjorde 1914 kr. 135,706,000. De hade år 1924 stigit
till kr. 446,663,000; f. n. utgöra de sannolikt omkring en halv milliard
kronor. Även med hänsyn tagen till penningvärdets förändringar under
tiden i fråga, betyder detta en fördubbling av dessa utgifter på 10 år.
Skilja vi ut folkundervisningen äro motsvarande siffror kr. 69,792,000
år 1914 och kr. 262,496,000 år 1924. Vad så beträffar fattigvården och
den i pensionsförsäkringens form dolda understödsverksamheten, så
voro utgifterna för stat och kommun för dessa ändamål år 1914 kr.
30,477,000; år 1924 hade de vuxit till kr. 128,914,000. Även med hänsyn
till penningvärdeförändringarna utgör detta en dryg fördubbling av
den direkta understödsverksamheten på 10 år.
Jämsides härmed har gått en väldig ökning av skattetrycket för
de högre inkomsttagarna; i allmänhet gör man sig säkert ingen
föreställning om vad som inträffat på detta område. Någon detaljerad
undersökning föreligger ej rörande verkningarna av det senaste de-
Soeialpolitiska
konsekvenser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
