Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 1 oktober 1927 - Bergen hävdes....
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422 DAGENS FRÅGOR
Landsorganisationen. Detta tribunal skulle icke blott behandla
utsikterna att få till stånd en förhandlingsordning mellan ovannämnda
huvudorganisationer utan undersökningen skulle även omfatta sådana
löntagargrupper, vilkas förhandlingsrätt ännu icke vunnit hävd.
Vidare skulle delegationen undersöka möjligheterna för
skiljedomsinstitutets införande inom olika arbetsområden även i andra tvister än
rättstvister, eller med andra ord skiljedom även i intressetvister. Med
dessa olika arbetsområden avsågos statens och kommunernas arbeten,
jordbruksarbete och transportverksamhet.
Delegationens uppgift och sammansättning underkastades både i
pressen och riksdagen en skarp kritik. Den ansågs med rätta
principiellt oriktig därför att de samhällsviktiga företagen ligga på ett
annat plan än de i och för sig väldiga och viktiga områden, som
Svenska arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen täcka. Detta
försök att inpressa hela vårt samhällsliv i ett dualistiskt
klassschema: arbetsgivare — arbetare, var en otillbörlig hyllning åt den
marxistiska klasskampdoktrinen, som icke motsvaras av verkligheten
och som i sin tillämpning strider mot statens och samhällets krav
att å samtliga medborgares vägnar stå över klassmotsättningarna.
Andra betydelsefulla verksamhetsområden, som de enskilda järnvägarna
och jordbruket, hade icke heller fått någon representant i detta
tribunal, men ändå skulle deras företrädare tillkallas och förhöras
inför delegationen. Delegationens sammansättning klandrades också såsom
praktiskt olämplig. Det gjordes med fog gällande, att hade man tagit
de samhällsviktiga företagen i första hand och bemyndigat de tre
opartiska regeringsombuden att sammankalla representanter för
parterna på detta område, hade man fortare kommit till klarhet och
resultat. I fortsättningen skulle det också visa sig, att erfarenheten
bekräftade riktigheten av dessa gensagor mot herr Möllers
arbetsfredsdelegation.
Till yttermera visso sade andra lagutskottet i sitt utlåtande över
de ovannämnda vid 1926 års riksdag väckta motionerna bestämt ifrån,
att man förväntade att arbetsfredsdelegationens utredning utan
uppskov skulle tagas under omprövning av regeringen och förslag därom
föreläggas riksdagen. I valuppropen till 1926 års landstingsval tryckte
särskilt frisinnade folkpartiet på denna punkt, och dess nya regering
under herr C. G. Ekmans ledning visade under valrörelsen stort
intresse för åtgärder i denna riktning.
Resultaten hava emellertid varken motsvarat förväntningar eller
utfästelser. Arbetsfredsdelegationen koncentrerade sig först på frågan om
ett sådant lagförslag angående kollektivavtal och arbetsdomstolar, som
skulle möjliggöra obligatorisk skiljedom i rättstvister. Men då
arbetarrepresentanterna, under påverkan av de radikala elementen inom
rörelsen, så uppenbart förhalade utredningens gång, att man
äventyrade möjligheten att framlägga förslag till 1927 års riksdag, blev
det en skräll vid nyåret och socialminister Jakob Pettersson
bemannade sig till den grad, att han upplöste delegationen och uppdrog åt
dess opartiska ledamöter att på egen hand fullfölja arbetet. I slutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
