- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjuttonde årgången. 1927 /
421

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 1 oktober 1927 - Bergen hävdes....

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DAGENS FRÅGOR

Stockholm den l oktober 1927.

Bergen hävdes.... Ar 1921 skrev riksdagen i anledning av skilda
motioner från samtliga borgerliga partier till Kungl. Maj:t och begärde
lagstiftning, som skulle trygga arbetsfreden vid kommunala företag
utöver avtalstiden, varvid förutsattes, att lönevillkoren skulle
bestämmas genom obligatorisk skiljedom. Samma önskemål framhölls
beträffande statens företag, transportväsendet och jordbruket. Riksdagen
begärde därjämte en undersökning av blockadsystemet och dess oarter
samt en opartisk undersökning av illojala fackliga stridsmetoder över
huvud taget. På sommaren 1921 uppdrog dåvarande regeringen med
Oscar von Sydow som statsminister åt direktör Allan Cederborg att
inom socialdepartementet verkställa den begärda utredningen, men
arbetet avbröts genom Kungl. Majits beslut i november 1922. Att just
denna utredning — men icke t. ex. socialiseringsnämnden — föll offer
för den pågående Thorsonska kommittéslakten, väckte nog ingen större
misstämning hos den andra Brantingska ministären, alldenstund
socialdemokraterna vid 1921 års riksdag hade motsatt sig sagda
riksdagsskrivelse.

Vid 1924 års riksdag väcktes från borgerligt håll nya motioner i
frågan, men dessa föllo i andra kammaren på grund av en tillfällig
socialdemokratisk majoritet. I fjol förnyades dessa motioner av herrar
Adolf Dahl i första kammaren, G. G. Ekman i första och Eliel
Löfgren i andra kammaren, varvid krävdes obligatorisk skiljedom och
därmed förenat förbud mot arbetsinställelser vid arbetstvister, där stat
eller kommun är part. Året förut hade efter den stora lockoutens
slut den liberale senatorn redaktör Mauritz Hellberg från Karlstad
interpellerat den socialdemokratiske chefen för socialdepartementet
Gustav Möller med förfrågan om vilka åtgärder regeringen ämnade
vidtaga för arbetsfreden. Herr Möller hade då ställt i utsikt en
delegation från arbetsgivarnas och arbetarnas organisationer, vilken
under opartisk ledning skulle sätta sig ned och söka fastställa hur långt
vederbörande organisationer kunde vara eniga om att föreslå en laglig
kodifiering av vissa regler inom den sedvanerätt, som utbildats under
organisationernas mellanhavanden. Först sedan saken på nytt bragts
på tal genom 1926 års remissdebatt och en högerinterpellation i andra
kammaren erinrat herr Möller om att den närmast liggande
arbetsfredsfrågan var att säkerställa de samhällsviktiga företagen för
arbets-konflikter, tillsattes arbetsfredsdelegationen med tre statliga
representanter och tre ombud för vardera Svenska arbetsgivareföreningen och

31. Svensk Tidskrift 1927.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 22 12:21:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1927/0425.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free