Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - Lufttrafik och världspolitik - Bolsjevikerna i motvind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370 DAGENS FRÅGOR
nions’ statsmän från världens fyra hörn blir i långt högre grad än
tidigare en praktisk möjlighet. Samtidigt uppkomma härigenom en
förutsättning för att hålla separatistiska strävanden tillbaka och en
möjlighet att genom ökad intensitet i det praktiska samarbetet
uppväga de utvecklingsfaktorer som eljest naturligt tendera att skapa nya
intressemotsättningar mellan väldets skilda beståndsdelar.
Men detta gäller icke endast det brittiska riket. I motsvarande
om än mindre framträdande måtto gäller det även länder som
Förenta staterna, Brasilien, Kina och Ryssland — över huvud alla de
politiska organismer, vilkas politiska funktionerande hittills i
utomordentlig grad belastats av de stora avståndens och de glest
befolkade kontinentalmassornas tyngd.
Utvecklingen av lufttrafiken till världsomspännande kapacitet kan
sålunda väntas få högst betydelsefulla rent politiska verkningar. I
viss mån kan man kanske utgå från att dessa rent av bli de
tidigast framträdande. Den transoceana flygfarten måste nämligen ännu
länge, av redan antydda skäl, antagas förbliva ett ganska exklusivt
kommunikationsmedel, vars funktionerande tillsvidare endast kan räkna
på stödet av verkligt betydelsefulla och vitala intressen. Men till
dessa torde de som stå i samband med världsrikenas politiska
sammanhållning i främsta rummet få räknas.
Bolsjeyikerna
i motvind.
De senaste månaderna ha medfört en rad rätt
betydande motgångar för de ryska bolsjevikernas
uppviglingsförsök utomlands. Det började i Kina, där dock ännu på
nyåret bolsjevikinflytandet tycktes vara i rask tillväxt, genomsyrande
den kinesiska nationalismen och inriktande dess hatkänslor mot
engelsmännen utan hänsyn till brittiska regeringens i december 1926 tagna
initiativ till vänskaplig avveckling av de utländska fördragsmakternas
privilegierade ställning i det kinesiska riket. Michael Borodin var den
sydkinesiska regeringens flitigt anlitade politiske rådgivare, general
Gallents gav tacksamt mottagna militära anvisningar åt de sydkinesiska
fältherrarna, och vid Sun-Yat-sen-universitetet i Moskva utbildade
agitatorer dirigerade det kinesiska främlingshatet in på de banor, som
bäst passade sovjetpolitiken. Kantonregeringen hade organiserats efter
rödryskt mönster med folkkommissarier, kommunistparti och en
regeringen övervakande politisk kommitté. Under ryskt inflytande hade en
ny religionslös skolorganisation dekreterats, vilken kunde beräknas göra
slut på de kristna missionsskolornas verksamhet i Kina och bl. a.
stadgade en normalplan för undervisningen i samhällslära, vilken helt
var uppgjord efter sovjetryskt mönster. Nationalistarméernas erövring
av Nanking och av den kinesiska delen av storstadskomplexet Shanghai
firades i Moskva som triumfer även för kommunismens och den s. k.
världsrevolutionens sak. Men så vände sig bladet. De starka
skyddstrupperna i det franska och det internationella settlementet i
Shanghai höllo dessa tillflyktsorter för utlänningarna utanför inbördeskrigets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
