Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - Lufttrafik och världspolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 369
efter kriget stått i förgrunden av det allmänna intresset. Det kan i
detta hänseende exempelvis erinras om att kolonialkrigen genom
luftkrigskonstens utveckling i hög grad ändrat karaktär — och
förbilligats. Det engelska försvarssystemet för Irak och Indien — för att
nämna ett par typiska exempel — är sålunda numera i hög grad
baserat på luftstridskrafter. »Pacificeringen» av exotiska områden är
också i allmänhet med hjälp av flygvapnet relativt lätt att genomföra.
Det praktiska huvudintresset i fråga om flygtrafiken har emellertid
efter kriget inriktat sig på flygplanen som kommunikationsmedel av
fredlig art. Den stora passagerareflygtrafiken inom Europa är ju i
allt väsentligt en skapelse av de senaste sju å åtta åren, likaså
luftpostens utveckling. Och uppenbarligen är oceanflygningens tid i
annalkande.
Emellertid har det militära flygintresset i verkligheten varit av
avgörande betydelse också för den civila lufttrafiken. Ty av hänsyn
till luftförsvaret ha så gott som alla länder subventionerat den civila
trafiken, och man kan utan överdrift säga, att inga luftlinjer i något
land skulle existera, om trafikanterna finge betala trafikens kostnader.
Trots allt är därför luftfartens kommersiella framtid fortfarande oviss.
Ur politisk synpunkt kan man i fråga om Europas inre
förhållanden knappast vänta sig att flygtrafiken skall medföra några direkta
förändringar av mera genomgripande natur. »Det internationella
samarbetet» är i fråga om denna världsdel långt mera beroende av
moraliska än av tekniska faktorer. Detta därför att
kommunikationsteknikens utveckling i denna geografiskt begränsade världsdel även utan
flygtrafiken nått en nivå som bereder alla tänkbara lättnader i detta
hänseende. En inbesparing av cirka 50 procent i restider är
visser-Ijgen icke att förakta men har dock icke någon avgörande betydelse
i fråga om det personliga sammanförande av de europeiska folkens
kongresshjältar på olika områden, vilket är det internationella
samarbetets egentligen betydelsefullaste innebörd.
Helt annorlunda blir förhållandet när blicken vidgas till de
transoceanska och transkontinentala förbindelserna, och när flygkonstens
utveckling öppnar möjlighet att förkorta de stora världsavståndens
resetider till dagar, där man ända tills nu måst räkna med veckor.
Ur politisk synpunkt får detta förhållande i främsta rummet
betydelse för. de politiska organisationer, vilkas tillvaro och
funktionerande redan förut är beroende på världsomspännande förbindelser,
med andra ord för de stora världsrikena. För dessa öppna sig
genom den transoceanska flygtrafikens utveckling helt nya administrativa
och konstitutionella möjligheter.
Främst gäller detta det brittiska världsriket. För imperiets
organisation kan flygväsendet i sin så att säga planetariska fas komma
att medföra de mest vittgående rent konstitutionella omdaningar.
Världsrikets styrelseproblem ändra karaktär. Skälen för
moderlandets politiska hegemoni få icke längre samma praktiskt vägande tyngd
som tidigare. Ett kollegialt regeringssystem under delaktighet av domi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
