Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - Bolsjevikerna i motvind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 371
strider, och den mot flera nordkinesiska generaler segrande
Kantonhärföraren Ghiang Kai-shek, som förut i sina proklamationer ymnigt använt
bolsjevikfraser om världsrevolution o. s. v., började alltmer råka i konflikt
både med ytterlighetsmännen bland kineserna och med sin
hitills-varande rådgivare Borodin. Chiang Kai-shek företog sig sålunda att
»rensa» först Kanton samt sedan Kines-Shanghai och Nanking från
strejkuppviglare och ryska agenter, varemot det ryska inflytandet
höll sig orubbat kvar i Hankow, där det starkt dominerade den där
residerande sydkinesiska regeringen och dess med engelsmännen
tvistande utrikesminister Eugene Ghen. Efter någon tid satte emellertid
Ghiang Kai-shek upp en motregering med Wu som utrikesminister,
och ett ögonblick tycktes vägen till Peking ligga öppen för
honom.
Det var under intrycket av faran för ett sydkinesiskt anlopp mot
Peking som nordkinesernas ledande fältherre, Ghang Tso-lin, företog
sig att hämma den pågående sydkinesiska propagandan genom en razzia
i dennas förmodade högkvarter, några i närheten av ryska
ambassaden liggande byggnader, vilka ryssarna — men ej nordkinesiska
regeringen — ansågo vara skyddade av den diplomatiska
immuniteten. Bytet vid razzian blev mycket värdefullt — många vagnslaster
av för den ryska omstörtningspropagandan synnerligen belysande
papper, delvis skadade av eld (ryssarna sökte vid polisens annalkande
bränna dem) men i allmänhet möjliga att dechiffrera. De ha hittills
endast i rätt liten utsträckning publicerats, men av vad som
offentliggjorts finner man, att till fynden höra vidlyftiga räkenskaper för
propagandan, listor över dennas agenter, tydliga bevis på att Borodin
— vilket alltid officiellt förnekats från Moskva — avlönades genom
sovjetmyndigheternas försorg och direkt tog order från dessa samt
slutligen papper i mängd om de ryska förbindelserna med general
Feng, »den kristne generalen», om vapenleveranser till honom och
penningunderstöd åt hans expedition mot Tientsin 1926. Fynden vid
Pekingrazzian klargöra sålunda, att ryska sovjetmyndigheter direkt
ingripit i inbördeskriget och i agitationen mot England samt att ryska
regeringen här ej med framgång kan tillämpa sin vanliga taktik att
själv två sina händer och skylla allt på den oansvariga Tredje
inter-nationalen. Pekingfynden blevo på så sätt indirekt ett förebud till
engelsk-ryska brytningen, vilken ju delvis motiverades med att man
konstaterat ryskt överträdande av utfästelserna i 1921 års handelsavtal
om avhållsamhet från att utanför Ryssland stödja eller deltaga i
propaganda mot Brittiska riket. De medförde även, att de ryska
agenterna i stor utsträckning »förlorade sitt ansikte», som den kinesiska
termen lyder; i den funna korrespondensen förekommo nämligen
åtskilliga nedsättande omdömen om kinesernas bristande duglighet för
mera prövande uppgifter o. s. v. Razzian fick till diplomatiskt
efterspel hemkallandet av Rysslands charge d’affaires i Peking. Samtidigt
rasade den officiösa Moskvapressen mot den tidigare i samma spalter
så högt prisade Chiang Kai-shek, vilken där nu omtalades som »den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
