- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjuttonde årgången. 1927 /
251

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Riksförsvarets ledning. Av Lars Tingsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RIKSFÖRSVARETS LEDNING . 251

dem tillhörande ärenden, så att de icke, mer än som är erforderligt,
böra dragas bort från dessas handläggning. I detta avseende synes
det lämpligt, att de spörsmål, som beröra sambandet mellan
politiken och krigföringen, närmast tagas under övervägande och
behandlas inom en trängre krets av statsrådet, vilken i allmänhet
synes kunna utgöras av statsministern,, ministern för
utrikesärendena, chefen för försvarsdepartementet och ett konsultativt
statsråd. I ett sådant krigskabinetts överläggningar bör konungen vid
alla viktiga frågor deltaga och föra ordet, liksom ock, när så synes
erforderligt, hans militäre rådgivare tillkallas. Denne rådgivare
benämnes i det följande försvarsstabschefen.

Vid landets försvar har den operativa ledningen till uppgift att
omintetgöra fiendens anfall och föra de egna vapnen till seger.
För ändamålet bör bland annat en god samverkan — allt efter
förhållandena omedelbar eller medelbar — äga rum mellan de
olika försvarsgrenarna: här, flotta och flygvapen. Följaktligen bör
deras högsta ledning utövas enhetligt, så att överensstämmelse
mellan de olika krigshandlingarna skall kunna åvägabringas.

Tidigare har man, i denna samverkans intresse, tänkt sig en
sådan anordning, att representanterna i högkvarteret för de
dåvarande två försvarsgrenarna, hären och flottan, sålunda
generalstabs- och marinstabscheferna, skulle, en var för sitt område,
omedelbart inför konungen hålla föredragning och framställa
förslag angående operationerna, varefter konungen skulle fatta beslut.
Detta system tillämpades i det stora tyska högkvarteret under
världskriget, men det tillgodosåg icke kravet på en enhetlig
krigföring, utan bidrog i sin mån till krigets ogjunsamma utgång.

Sedan genom flygvapnets organisation antalet försvarsgrenar
ökats till tre, tillkommer ytterligare en föredragande i konungens
högkvarter — ty det förutsattes att flygvapnet här har sin egen
målsman, Därigenom blir den högsta ledningen försvårad. Med
två eller flera föredragande rörande operationerna kan konungen
komma i en mycket brydsam ställning. Det kan rimligen icke
fordras av konungen, som har så många andra plikter att fylla,
att han i regeln skall lägga de operativa beslutens hela tyngd på
sina skuldror. Men den, som beträffande den högsta operativa
ledningen under krig skall vara konungens rådgivare, måste odelat
hava ägnat sig åt och förberett sig för denna uppgift. Hela hans
föregående militära bana bör, i samma mån den fortskridit, hava

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 22 12:21:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1927/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free