Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Riksförsvarets ledning. Av Lars Tingsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252 . LARS TINGSTEN
varit ett allt högre studium i trupp- och krigföring — ett allt mer
fortsatt och fördjupat taktiskt och strategiskt tänkande, skulle man
kunna säga. Han måste äga en klar uppfattning om krigets väsen,
om dess möjligheter och om nåendet av dess mål. Han måste i nu
berörda avseenden stå på egen grund och botten. Varom icke
blir, vid skiljaktiga eller mot varandra stridande meningar vid
vederbörandes föredragningar, följden vanligen medlingsförsök,
kompromisser eller halva åtgärder, stundom måhända ingenting.
Det torde sålunda vara ändamålsenligt, att konungen såsom
krigsmaktens hö-gste befälhavare vid rikets försvar vid sin sida har
en militär rådgivare, vilken föredrager läget i stort samt föreslår
vad som skall göras och utföras med hänsyn till den operativa
verksamheten i dess helhet och operationernas inbördes
överensstämmelse: deras koordinerande. Med andra ord, det kräves en
försvarsstabschef. Med inrättandet av en sådan befattning följer
även den beaktansvärda fördelen, att vid möjligen inträffande
förhinder för konungen att utöva högsta befälet över de
moblise-rade stridskrafterna en hans ställföreträdare omedelbart finnes till
förfogande. Försvarsstabschefen är den givne föredraganden av
viktigare krigföringsärenden inom krigskabinettet.
Av flera skäl skulle det icke vara lämpligt, att någon av de
särskilda försvarsgrenarnas målsmän i konungens högkvarter
förordnades att övertaga den gemensamma försvarsstabschefens roll.
Dessa — generalstabschefen, marinstabschefen och flygchefen —
betrakta varandra såsom sidoordnade eller likställda, den ene anser
sig icke böra stå under den andre. Anciennitetsförhållandena
kunna i detta avseende föranleda svårigheter. Härav och till följd
av andra inverkande orsaker kunna missnöje, split och tvedräkt
framkallas. Och detta måste förekommas. Anordningen med en
gemensam försvarsstabschef innebär icke något för de särskilda
försvarsgrenarna nedsättande. Den är nödvändig, och vad som är
nödvändigt måste man, icke minst ur disciplinens synpunkt,
underordna iSig. Det blir i allt fall konungen som befaller. Det torde
vara bättre att i fredstid vidtaga förberedelser för skapandet av en
försvarsstabschefsinstitution än att därmed uppskjuta, till dess
kriget är i gång. De engelska högste befälhavarna i Frankrike
under världskriget motsatte sig i 43 månader ett gemensamt högsta
befäl. I den fyratiofjärde månaden, på en tidpunkt av högsta nöd,
utbad sig Haig ett sådant och förklarade sig villig att träda under
Foch. Liksom det är av största vikt att härgrupper »koordineras»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
