Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Ämnes-gymnastiklärare. Av August Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄMNES-GYMNASTIKLÄRARE 135
att därmed göra den insats i de ungas fostran, varav han skulle
vara mäktig?
De två första av dessa frågor skulle i många, kanske de flesta
fall kunna få sin lösning genom samarbete mellan flera skolor
på samma ort. Om man undantar ett försvinnande fåtal på
landet belägna skolor, är ingen högre skola den enda skolan på
sin ort; om inte annat, så finns åtminstone en ganska väl
utvecklad folkskola på orten. Det borde då inte vara omöjligt
att låta en gymnastiklärare samtidigt få tjänstgöring i mer än
en skola. För att folkskolorna skulle kunna komma med i
dylikt samarbete, fordras en viss jämkning i deras nu så gott som
allmänt tillämpade klasslärarsystem. En sådan jämkning skulle
nog stöta på större svårigheter, ju mindre folkskolan vore; men
utan ingående undersökning kan den inte förklaras omöjlig.
Skolöverstyrelsen har för inte längesedan gjort underdånig
framställning angående en utredning av möjligheterna att skaffa en
övningslärare samtidig anställning i flera skolor. Men även utan
någon generell ordning för dylikt samarbete skulle säkerligen
från fall till fall åtskilligt kunna vinnas på frivillighetens väg.
Första förutsättningen härför är, att vederbörande myndigheter,
som ha med de olika skolorna att göra — statliga, kommunala
och enskilda — skola låta det gemensamma ansvaret för
ungdomens uppfostran väga tyngre än särintressen av ena eller andra
slaget. Är det för djärvt att räkna på något sådant?
Man kan nog inte hoppas, att dylikt samarbete skall vara
tillräckligt för att på alla orter lösa alla de problem, som
sammanhänga med besättandet av gymnastiklärartjänsterna. Men
helt visst skulle det kunna föra ett gott stycke fram mot målet.
Och av vad som fattas skulle man kunna vinna åtskilligt genom
att taga lämpliga ämneslärare i gymnastikens tjänst utan att
inrätta onaturligt hopkomna befattningar. De sakkunniga tala om
fortbildningskurser till beredande av tillfälle »särskilt» för
folkskollärare att förvärva en grundligare utbildning i fysisk fostran.
Vad som ligger i detta »särskilt», vet jag inte så noga; inte
heller behöver jag ingå på frågan, hur dessa kurser bäst böra
anordnas. Tydligt är väl i varje fall, att det inte finns
någon anledning att begränsa dessa kurser till endast
folkskollärare. Även läroverks- och mellanskollärare borde, där de
personliga förutsättningarna finnas, kunna genom sådana kurser
förvärva kompetens att sköta gymnastiken i så stor utsträckning,
10. Svensk Tidskrift 1927.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
