Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Rom och italienarnas idealstad. Av Vilh. Lorenzen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROM OCH ITALIENARNAS IDEALSTAD
31
synas kunna föras tillbaka till Bernini, äro visserligen inte
identiska; mest intressant är Fulleröteckningen med de stora linjerna
i kompositionen. Ehuru en annan än Bernini, Franc, di Sanctis
(1723), utförde arbetet är det ändå hans plan som följdes, en
stor komposition, icke byggd på linjen, vinkeln och triangeln utan
på bågen, kurvan och ovalen.
I sin skildring av Roms bebyggelsehistoria går förf. över från
gatan till torget, och det är mycket värdefullt att han ständigt söker
Fig. 3. Trinatå de’ Monti och Spanska trappan. Fotografi.
klarlägga den intima förbindelse som äger rum emellan
gatornas och torgens storlek och den arkitektoniska behandlingen av
husen vid galorna och torgen. Han säger själv i sitt företal,
att han lagt särskild vikt »vid det föga uppmärksammade men
mycket givande problemet om lägets stilbildande betydelse
för de arkitektoniska uttrycksmedlen». Denna synpunkt leder
också till flera träffande iakttagelser. Sålunda påpekar han,
att smala palatsgator som Via Giulia själva omöjliggjorde stora
motiv i palatsfasaderna, palatsen få arkitektoniskt liv endast
i gårdspartierna. Han visar också mycket intressant att de
många spetsvinkliga kvartershörnen ge det egendomliga
motivet med byggnadernas avskurna hörn, ett motiv som t. ex. i
Banco di S. Spirito och i gatukorsningen Quattro Fontane från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
