Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Rom och italienarnas idealstad. Av Vilh. Lorenzen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
VILH. LORENZEN
medlet av 1600-talet ger en medvetet konstnärlig utformning av
stort värde. Men de härskande arkitektoniska idealen kunde å
sin sida påverka själva stadsplanen; Josephson påpekar sålunda
de romerska palatsens torgbildande egenskaper.
Renässansfasaderna krävde att de skulle kunna uppfattas i sin helhet, med
en enda blick. Proportionen mellan detaljerna och totaliteten
i t. ex. ett jättepalats som Cancelleria kom icke till sin rätt utan
en stor fri plats framför, så att fasaden kunde ses på avstånd.
Piazza och Palazzo Farnese är det stora exemplet på palatstor-
Fig. 4. Palazzo och Piazza Farnese på 1600-talet. Teckning av
Jan Goeree.
get. »Här sammankomponerades för första gången i det nya
Rom byggnad och torg medvetet till ett odelbart helt
arkitekturverk». Och Michel Angelos outförda förslag om en bro över
Tibern i anläggningens mittellinje visar tydligt, vilket ingrepp i
stadsplanen ett sådant enstaka företag kunde ha åstadkommit.
Sedan nämnes Palazzo Montecitorio som exempel på hur terräng,
torg och plats kunna uppgå i en högre enhet.
Å de stora arkitekturplatserna, Kapitolium, Petersplatsen,
Piazza Navona, Piazza del Popolo och den yngsta Piazza delle
Terme från slutet av 1800-talet, ses bäst harmonien mellan
platsens form och storlek å ena sidan och de arkitektoniska
uttrycksmedlen å den andra. Om Michel Angelos Kapitolplats gör förf.
anmärkningen, att sidopalatsens stora kolonn-anordning står i
riktig proportion till torget men icke är beräknad efter var
särskild byggnad. »Huvudmotivets proportionella förhållande till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
