Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Rom och italienarnas idealstad. Av Vilh. Lorenzen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROM OCH ITALIENARNAS IDEALSTAD 27
Roms stora insats under denna tid ligger särskilt på det rent
stadskonstnärliga området. Här gjordes genom gaturegleringar,
torganläggningar och byggnadssätt en enorm insats, vars
verkningar tydligt spåras under 1500- och 1600-talen i hela Europa,
t. o. m. i Skandinavien, där Kristian IV och Gustav II Adolf
anlade icke mindre än ett 15-tal städer var. Jå, Roms inflytande
på detta område kan märkas i alla större städer över hela
jorden, ända till den dag som nu är.
Man skulle tycka att det borde vara en lockande och lönande
uppgift att skildra denna sida av Roms ofantligt givande historia.
Men så vitt jag vet är R. Josephsons utomordentligt
sympatiska och lättlästa översikt, vars titel läses här ovan, det första
sammanfattande försöket härtill. Hur Rom byggdes, det är just
den riktigt formulerade och ställda frågan, som kort och klart
besvaras, så att alla med intresse för stadsbyggnadskonstens
vittomfattande område med glädje kunna läsa boken. För
romresande är den en källa till rikare förståelse för vad staden Rom
bjuder av skönhetsintryck, vare sig den läses före, under eller
efter deras resa. Undertiteln renässans- och barocktiden täcker
icke fullständigt innehållet, för så vitt som boken också
behandlar 1800-talets stadsbyggnadskonst, men detta ursäktar läsaren
gärna.
Efter ett par inledningskapitel har förf. i anslutning till de
faktiska förhållandena tagit fasta på de väsentliga dragen i
Roms stadsbyggnadshistoria. Han påvisar hänsynen till
trafiken och dess verkningar i stadsplaneavseende i avdelningen om
den romerska gatan och frågan om gatans konstnärliga
utformning, i behandlingen av problemen om dekorativ hörnbyggning
och monumental gatuavslutning. I avdelningarna om
terrängbehandling och palatstorget återkommer han till sina
betraktelser över bebyggelsesättet, och avslutar den helt naturligt med att
genomgå de stora arkitekturplatserna. Allt detta framställes i dess
historiska förlopp med de under tidernas lopp vunna
erfarenheterna och resultaten, klart och upplysande, fritt från de
kvasi-filosofiska utläggningar, som ofta stöta oss särskilt hos tyska
författare, t. o. m. hos Brinkman, vid behandlingen av sådana
ämnen.
Jag skall icke här i detalj redogöra för boken utan endast
påpeka vissa synpunkter vid ämnets behandling, vilka, som jag
hoppas, skola belysa framställningens art och metod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
