Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 30 mars 1926 - Det latinska Amerikas solidaritet - Engelska diplomatminnen från Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 211
tände på världens jämvikt — och detta icke minst i fråga om läget
kring Stilla oceanen. Det latinska Amerika står nämligen icke, i
likhet med de anglosaxiska U. S. A., Canada och Australien, i
oförsonlig motsats till Östasiens folk. Här kan dess inflytande komma
att verka som en fredsfaktor.
Världshistorien är ur viss synpunkt sett en serie av varandra
avlösande jämviktslägen. Utopistiska strävanden hava visserligen i
alla tider velat ersätta de mer eller mindre spända jämviktslägena
med universalorganisationer, men sedan det romerska världsväldets
pax romana ständigt utan framgång. Dock avlösa jämviktslägena
varandra på högre plan och i vidare cirklar. Medan världen före
1914 behärskades av problemet om ett europeiskt, eller åtminstone
ett atlantiskt, jämviktsläge, är det numera fråga om ett hela planeten
omspännande system, där jämvikten kring Stilla havet betyder fullt lika
mycket som eller mera än den kring Atlanten. Det latinska Amerika,
vars framtid i många hänseenden synes ljusare än någon annan
världsdels, blir i fråga om detta jämviktsproblem en högst nödvändig
faktor, ett välgörande komplement till det anglosaxiska inflytande,
som eljest i alltför exklusiv grad skulle behärska den vita rasens
länder och världshavens farleder.
Sändebudstiden i Stockholm 1905—08 utgjorde
endast en episod i sir Rennell Rodds långa och
skiftande diplomatbana, på vilken huvudstationerna hette Sansibar,
Kairo och Rom. I tredje serien av sina lättlästa och läsvärda memoarer,
Social and Diplomatical Memories, vilken skildrar tiden 1902—19,
ägnar han emellertid ett par korta kapitel även åt sin
Stockholmstid, medan boken naturligtvis främst fylles av hans
ambassadörsminnen från Rom åren närmast före och under världskriget. I Rom
var sir Rennell av gammalt hemmavan från tidigare
diplomattjänstgöring, först som attaché på 1880-talet, sedan som ambassadsekreterare
och långa tider charge d’affaires 1902—03, och hans minnen därifrån
vittna om den förtroligaste bekantskap med land och folk, den
politiska världen och societeten. Hans båda kapitel om Sverige däremot
ha snarast karaktären av turistiakttagelser under en tillfällig vistelse,
där de nämligen ej få större värde genom att meddela hågkomster
från utrikespolitiska konflikter, med vilka han genom sin
ämbets-ställning kom att i någon mån taga befattning. Några utdrag torde
i alla händelser erbjuda även en svensk allmänhet ett visst intresse,
då ju sir Rennell under sin diplomatverksamhet i många länder —
utom de ovan nämnda även i Frankrike, Tyskland och Grekland —
uppövat sin folkpsykologiska förmåga samt som Hans Brittiska Majestäts
minister i Stockholm hade tillfälle att inifrån följa unionskrisen 1905
och de diplomatiska manövrerna 1907—08 kring norska
integritetstraktaten och Östersjöavtalet
Som diplomat företer sir Rennell Rodd vissa likhetspunkter med sin
svenske kollega och vän i Rom, baron Carl Bildt, främst i de historiskt
litterära intressena; liksom Bildt sysslade med forskningar om Birgitta
15. Svensk Tidskrift 1926.
Engelska
diplomatminnen från Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
