Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor - Den gamla goda brukstiden - Moderna amerikanare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
560 DAGENS FRÅGOR
gångar. Men det tragiska var, att de som sutto inne med dessa
tillgångar ej mäktade se, att tidens ängslande tecken varslade om rikare
möjligheter både för dem och deras underhavande. Det nya kunde
kanske, till förlust för de enskilda och landet, fördröjas. Men det
bröt sig fram i alla fall — och då över en rik fond av personliga
krafter och ett rikt arv av samhällsanda och mänskliga band, som
sopades bort i stället för att få meddela industrialiseringens och
mekaniseringens tidsålder något av sin prägel.
Om ett försummat tillfälle att bruka rika möjligheter är en olycka,
var det synd om den, som var »rik nog att låta det gå i de gamla
spåren». Och det var ändå mycket mera synd om de många, som
gjorde på samma sätt utan att vara det.
För intet land borde det vara mera naturligt än för
Sverige att med uppmärksamhet följa
kulturutvecklingen i den värld, som utbreder sig på andra sidan om Atlantiska
oceanen. Dit har ju vårt land under de senast förflutna hundra
åren sänt en oavbruten ström av söner och döttrar, ofta tillhörande
Sveriges bästa blod, och därifrån ha otaliga impulser och uppslag
kommit, som i skilda riktningar påverkat vårt svenska samhällsliv.
Men trots detta måste det nog erkännas, att svensken i regel vet
otroligt litet om Amerika. Vad vi ha reda på är vanligen blott ett
och annat om den amerikanska teknikens framsteg och vad därtill
hörer. Om de sociala och kulturella förhållandena ha vi däremot
oftast tämligen oklara begrepp. Gränserna för vårt vetande betecknas
väl ungefär i stort sett av å ena sidan den celebre förbudsagitatorn
Mr Pussyfoot och å den andra de s. k. lyxfilmer, som under titlar
som »Eleganta syndare», »I storstadens nöjesvirvel» o. s. v. översvämma
våra biografer. Den bild av Amerika, som kan instängas mellan dessa
gränser, torde emellertid vara särdeles ofullständig. Det finnes inom
den amerikanska kulturvärlden starkare motsättningar och djupare
verksamma krafter, än vad den ytliga turistkritiken kan drömma orn.
Vi begå i vårt bedömande av de amerikanska förhållandena ungefär
samma grundfel, som vi älska att klandra hos amerikanerna, då de
uppträda som domare över europeiska angelägenheter: vi förenkla
linjerna för mycket och förbise nyanserna i helhetsbilden. Men det
är onekligen knappast vidare klädsamt för Europa att i alla väder
taga på sig en överlägsen min gent emot den yngre släktingen på
andra sidan havet. Även om dess manér ej alltid äro särdeles
finslipade och dess språk kanske förefaller oss en smula bryskt, så torde
vi dock ha en hel del att lära av dess levande optimism och dess
friska beslutsamhet. Europa har redan halvtannat sekel försökt leva
huvudsakligen på negativism och kritik, men experimentet har
knappast slagit så lyckligt ut, att det ger oss rätt att överlägset se ned
på ett folk, som från början medvetet inriktat sig på att i sitt
nationella liv tillämpa andra och motsatta metoder.
I sitt nyligen utgivna arbete Moderna amerikaner söker dr Ruben
G:son Berg giva oss en bild av de viktigaste strömningarna inom den
Moderna amen*
kanare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
