Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor - Moderna amerikanare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 561
nyare amerikanska litteraturen. Intressantast av de författare han
behandlar är otvivelaktigt Edgar Lee Masters, den egendomlige
lyrikern, som efter en lång rad misslyckanden äntligen år 1915 slog
igenom med sin numera ryktbara diktsamling Spoon river anthology,
i vilkens strofer han fångat så mycket av den amerikanska
småstadens tysta och förhemligade tragik. Hos honom har den
amerikanska dikten nått vad den eljest blott tämligen sällan hunnit fram till,
verkligt djup och personlig intensitet. Mindre djupgående men
utmärkta av starkt verklighetssinne och ofta genomträngande
människokännedom äro romanförfattarna Sinclair Lewis med sina briljant
formade typer från Amerikas moderna affärsliv, Willa Cather, som
skildrat utvandrarfamiljerna, särskilt de svenska, och deras långsamt
fortgående assimilation inom det amerikanska samhället, naturalisten
Theodore Dreiser och den lyriskt betonade melankolikern Sherwood
Anderson, som så gripande skildrat fantasimänniskorna och deras
trista roll i det moderna Amerikas miljö. Det är över huvud taget
en mängd av skiftande idékretsar och växlande stämningar, som hos
alla dessa författare avsatt sina spår. Man möter glädjen och
stoltheten över de tidigare generationernas pionjärarbete, vördnaden
för den praktiska skaparkraften, de obegränsade
framtidsförhoppningarna, den levande entusiasmen och den starka medborgarkänslan. Men
det finnes också en annan sida av problemet, åt vilken litteraturen
även givit uttryck, och den ter sig på annat sätt; man skulle nästan
känna sig benägen för att beteckna den som till sin tendens helt och
hållet europeisk. Det är något av samma intensiva känsla av oro
och vantrevnad, som vi så väl känna igen från vår egen sociala
indignationslitteratur. Den ene författaren efter den andre träder fram
och anklagar samhället för att han icke kan finna sig tillrätta inom
dess former. Kritiken är lika hänsynslös och skarp som den
någonsin varit hos oss, jå ibland kanske än skarpare. Vid jämförelse med
den skärande bitterheten i exempelvis Theodore Dreisers romaner
förefaller mycket av vad den radikala europeiska naturalismen
presterat tämligen milt. Men även där kritiken framträder mera
humoristiskt betonad som hos Sinclair Lewis märker man en besk bottensats
av oro och tvivel. Det är »der Geist der stets verneint» som sticker upp
huvudet som en protest mot det amerikanska samhällets osammansatta
positivism och optimistiska syn på framtiden. Dr Berg har efter
amerikanska källor givit en framställning av den verklighet, som bildar
bakgrunden till den i litteraturen framträdande samhällskritiken, och det
måste medgivas, att åtskilliga drag i bilden äro föga tilltalande. Men
å andra sidan finnes det dock innerst något förklarligt och ej
osympatiskt i Amerikas försök att skydda sig mot den negativism, som
likt en syra frätt sönder det ena efter det andra av Europas
samhällen. Amerika vill gärna utveckla sin kultur, men icke till det pris
som Europa fått betala. Om detta ideella självförsvar i längden kan
upprätthållas är väl en fråga som knappast för närvarande låter sig
besvara. Men kan problemet lösas genom energi, viljekraft och
uthållighet, lär nog Amerika så småniningom lyckas därmed.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
