Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - De franska bildhuggarna vid Tessins slottsbygge. Av Tord O:son Nordberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANSKA BILDHUGGARE VID SLOTTSBYGGET 537
allt möbelsnickare och har troligen icke varit utan betydelse för
den svenska möbelkonstens utveckling. Men han har även
deltagit i arbetet med den fasta inredningen av slottsgemaken; de
skickligt skurna nischerna i mellanvåningens åttkantiga kabinett,
paneler i rådsrummen och i konungens audiensrum samt en del
detaljer i biblioteksinredningen äro av hans hand. Gaillon
begav sig från Sverige till Petersburg och synes ha blivit en högt
uppskattad mästare vid Katarina II:s hov.
Liksom i fråga om Caillon tiga skrifterna rörande David le
Loups inkallande och ankomst till Sverige. — Vi veta dock, att
han under åren 1742—48 skulpterade de ornamentala delarna
på slottskyrkans altaruppsats. Och på 1750- och 60-talen var
han sysselsatt i kronprins Gustafs våning och i ordenssalarna,
med slottsportarna samt i Fredrik Adolfs våning och med
biblioteksinredningen, vilken sedan slopades. Den flitige mästaren,
som dessutom gjort en hel del enklare dörr- och fönsterfoder,
var emellertid även en driven stenskulptör. Kolonnadfrisen och
de sex troférelieferna, som smycka ättikan å högvaktsflygeln,
äro huggna av honom. Han dog i Stockholm 1775.
Efter Bourguignons avresa 1741 behövdes en arbetsledare för
ornamentskulpturen i trä. Först tre år senare anlände emellertid
ersättaren, Paul de Saint-Laurent. Han kom från Strassburg,
där han som medhjälpare till Robert le Lorraine varit verksam
med den skulpturala utsmyckningen å ärkebiskopspalatset
(påbörjat 1731). Han var medlem av Académie de Saint-Luc.
Om denne framstående ornamentsbildhuggares arbeten i Sverige
äro de arkivaliska källorna synnerligen knapphändiga. Man vet,
att han utfört konsolerna å bröstvärnet framför logerna i
slottskyrkan samt de vackra ornamenten i rikssalens fönster. I
åtskilligt av det, som under hans tid vid slottet (1744—47)
utfördes, torde man emellertid med rätta kunna spåra hans hand.
Saint-Laurents efterträdare blev Adrien Masreliez, som kom till
Stockholm sommaren 1748. Hans första arbeten voro en del
ornamentala detaljer å slottskyrkans orgelfasad och predikstol.
Under den långa följd av år som Masreliez var sysselsatt vid
slottsbyggnaden var den mängd av rumsinredningar, som
utfördes med honom som arbetsledare, tyngdpunkten i hans
omfattande verksamhet. Hur mycket av inredningarna i kronprins
Gustafs våning (l tr. upp i östra längan), i prins Karls våning
(2 tr. upp i östra längan), i »ordenssalarna» (l tr. upp i västra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
