Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - De franska bildhuggarna vid Tessins slottsbygge. Av Tord O:son Nordberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
536 TORD O:SON NORDGREN
rockens mest älskade. Och i barockens anda äro också
Bouchar-dons heroiska gestalter skapade.
På hösten 1750 reste skulptören i sällskap med Carl Fr.
Adelcrantz på en studieresa till Italien och Frankrike, varifrån han
återvände hösten därpå. Efter hemkomsten tog han åter itu med
slottskyrkans altare. I februari 1752 började han sedan
modellerandet av lyktgrupperna i trapphusen efter Hårlemans och
Jean Erik Rehns skisser, det sista verket av hans hand för
slottet. Lyktgrupperna, som under 1750- och 60-talen götos i
brons och uppställdes på sina platser, äro av två typer. I den
ena bäres lyktan av två stående putti, i den andra av
knä-böjande. Här blommar rokokon i de späda gossarnas lekande
linjer och i lyktans rika form.
Men den sällsynt flitige och produktive mästaren hann också
med åtskilligt annat. För Lovisa Ulrika gjorde han några
små-skulpturer av de kungliga barnen. »Kronprins Gustaf föres till
Minerva» är signerad Bouchardon fecit 17W. Gruppen, som icke
är mera än 69 cm. hög framställer prins Gustaf, som av sin
skyddsängel lämnas åt den på en sky nedsvävande Minerva.
Under skyn ligger Göta lejon med riksvapnet. »Hertig Karl som
svensk storamiral» utfördes förmodligen omkr. 1752. Redan en
vecka efter sin födelse (i okt. 1848) hade den lille prinsen fått
denna höga rang. Han framställes med skälmskt behag ridande
på ryggen av en sjöhäst, vilken han har bestigit från en båt,
försedd med det lejonkrönta riksvapnet. Gruppen är 48 cm. hög.
En tredje grupp från ungefär samma tid som den sistnämnda
framställde de tre prinsarna, men större delen av denna är i
bitar. Om Bouchardon i dessa små rokokobilder visade, att han
var en enastående barnskildrare, så har han också i en rad
porträtthuvuden skapat sig ett namn som psykologisk
människoskildrare. Karl Xll-bysten från 1747, som finnes spridd i
åtskilliga exemplar i Europa, Adolf Fredriks och Fredrik I:s byster
från omkring 1749 ge oss i sin vederhäftiga och eleganta form
de så olikartade personligheterna. Bouchardon dog i sina bästa
år i Stockholm 175*3.
Samma år (1741) som Bouchardon inkallades, vet man, ätten
annan fransman, nämligen Jean-Gaspard Caillon börjat som
gesäll hos Bourguignon; om och när han blivit inkallad känner
man dock intet om. Caillon blev sedermera fri mästare och
var verksam i Stockholm ända till år 1768. Han var framför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
