Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - De franska bildhuggarna vid Tessins slottsbygge. Av Tord O:son Nordberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANSKA BILDHUGGARE VID SLOTTSBYGGET 535
sinska ritningen utfört. Altartavlan skulle utgöras av en
Getse-maneframställning i relief, och det var med denna, som
Bouchardon var sysselsatt. Arbetet, som tyckes hava framskridit ganska
långt, blev dock icke fullbordat före mästarens död. Och det
länder icke Larcheveque till någon heder, att han förstörde
föregångarens verk i stället för att fullkomna det. Den ännu
bevarade lilla modellen till altartavlan av Bouchardon ger oss
möjlighet att göra denna jämförelse med dess mindre angenäma
slutsats. Efter Hårlemans ritning började 1749 modellerandet
av predikstolen. Om således arkitekten bör ha äran av den
utomordentliga kompositionen, så bleknar inte skulptörens
insats därför bort. Det fladdrande draperiet med putti kring
baldakinen men framför allt evangelistsymbolerna, oxen, lejonet,
ängeln och örnen, så skickligt sammanställda under
predikstolskorgen och så vackra i detaljerna, visa att mästaren nu nått
höjden av sin skaparkraft och var en stor konstnär.
Samtidigt med arbetet i slottskyrkan, omkring 1745, synes
Bouchardon ha varit sysselsatt med utsmyckningen av arkaderna
i östra och västra »valven», portikerna varifrån huvudtrapporna
leda upp. Sex av arkaderna i vartdera »valvet» dekorerades: I
de båda mittfälten kartuscher med riksvapnet hållna av putti
och lejon eller av drake; på sidorna härom tympanonfält med
(alltså fyra olika) ryktets genier försedda med sina emblem.
Huru skickligt är icke kompositionen beräknad med den
svävande kvinnofiguren och accessoarerna mot bågens kasettmotiv!
Under dessa år hade förmodligen Jacques-Philippe också under
arbete en hel rad med monumentalgrupper. Det var de fyra
Herkulesgrupperna, avsedda för de fyra stora väggnischerna å
södra fasaden, samt fyra enleveringsgrupper för Karl Xl:s galleri.
Av den förra serien, som säkerligen aldrig fullbordades, finnes
nu endast de illa skadade vaxmodellerna i liten skala bevarade.
Enleveringsgrupperna utfördes i gips och uppställdes i galleriet,
men bortflyttades på befallning av Karl XIV Johan. Av de
synnerligen ramponerade gipserna gjordes 1897 avgjutningar i brons,
vilka uppställdes i nischerna på södra fasaden, där de dock äro
för små för att göra avsedd verkan. Till enleveringsgrupperna
finnas även vaxmodeller i liten skala. Såväl motiven med
Herkules i strid som med världens fyra berömda kvinnorövare på
flykt med sitt motspänstiga byte i sina armar hörde till ba-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
