Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft 6 - Isvolskijs misslyckade Ålandsmanöver. Av Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISVOLSKIJS MISSLYCKADE ÅLANDSMANÖVER 385
ryske utrikesministern Isvolskij begagnat den från norsk sida
i all oskuld honom erbjudna uppslagsändan till att börja en
målmedveten och ihärdig diplomatisk kampanj för att till
Sveriges skada frigöra Ryssland från det s. k. Ålandsservitutet, d.
v. s. förbudet i 1856 års konvention mellan Ryssland,
Frankrike och England mot bibehållande eller anläggande av
permanenta befästningar på Ålandsöarna.
Först sökte Isvolskij nå detta mål i samband med
förhandlingarna om Norges neutralitet och avskrivandet i samband
därmed av 1855 års novembertraktat. Så tidigt som i april
1907 (telegram från Schoen 21A med bilagt ryskt memorandum)
rör han på denna sträng. Han framhåller, att
novembertraktaten överlevat sig själv och att dess upphävande numera för
Ryssland strängt taget endast hade formell betydelse, men så
fortsätter han: »Ryssland ser sig föranlåtet att vid avlägsnandet
av de ur Krimkriget härflutna förhållandena gå ännu ett steg
längre och föreslå sättande ur kraft av det likaledes närmast
till Sverige-Norges förmån ingångna fördraget av 30 mars 1856,
vars bestämmelse om att Ryssland ej får militärt besätta de
detsamma tillhöriga Ålandsöarna medför en odräglig inskränkning
av dess suveräna rättigheter och skadar dess intressen.» För
vinnande av detta mål anhåller han om Tysklands »moraliska
stöd», särskilt i fråga om »lugnande inverkan i Stockholm».
Schoen hade härpå muntligen, med en svag reservation,
preliminärt svarat, att denna fråga »sannolikt ej torde möta några
svårigheter hos oss», en försäkran, som Tschirschky den 6 maj
i alldeles samma ordalag upprepade för ryska sändebudet
Osten-Säcken, därtill fogande: »Ryssland må klarera denna fråga med
Sverige, men därvid se till att därav ej uppstår någon ogynnsam
återverkan på förhandlingarna om den skandinaviska
neutralitetsfrågan.» En sådan återverkan inträffade emellertid i maj i
London, där man återtog tidigare löften om att förhandla om
Norges neutralitet, »om ej Sverige samtidigt inbegrepes».
Lövland klagade 8 juli för Tysklands charge d’affaires över att
»Ålandsöarna, ehuru de ej beröras genom novembertraktatens
upphävande, synas göra England bekymmer», och Isvolskij
omtalade för Schoen (telegram 13/?), att engelske utrikesministern
Grey för ryske ambassadören Benckendorff tillrått »särskilt
hänsynstagande till Sverige», som eljes kunde befaras »sökande
efter allians kasta sig i Tysklands armar». Själv menade Isvol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
