Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft 6 - Ekonomi och religion. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMI OCH RELIGION 375
sena; i verkligheten råder det emellertid ej heller i nutiden
annat samband mellan dem än det som bestämmes av
människornas önskningar. Att människor önska leva, innan de kunna
tro eller tänka, ligger så tämligen i sakens natur, och så till
vida lär ingen ändring vara att vänta i fråga om det materiellas
prioritet; men i övrigt finnas teoretiskt obegränsade möjligheter
att inom den nuvarande ekonomiska ordningens ram skjuta
högre mål framför lägre, och för egen del kan jag på det
livligaste instämma med biskop Billing i fråga om önskvärdheten
av en ändring till det bättre härutinnan. Men det är ej vad
frågan nu gäller, utan nu frågas om sambandet mellan
materialismen och det ekonomiska systemet. Och därtill måste sägas,
att ett sådant samband över huvud taget icke existerar. Det
ekonomiska systemet tjänar människorna sådana som de — eller
deras härskare — äro och är lika användbart för de högsta som
för de lägsta uppgifter. Det kan vara svårare att skaffa
»pengar» för att bygga en kyrka, en akademi eller ett konserthus
än för ett biograf- eller danspalats eller en lyxrestaurant; men
detta beror på inriktningen av människornas intressen och
sannerligen icke på att det skulle vara svårare att få tegel,
murbruk, byggnadsarbetare eller byggmästare för den ena uppgiften
än för den andra. Ingen har någonsin funnit sig stängd i sina
ideella strävanden genom det nuvarande systemets olämplighet
som verktyg för sådana ändamål, men otaliga genom brist på
intresse för dessa strävanden från medmänniskorna. Det vill
alltså synas, som om idealisterna ej så till vida behövde ha
något otalt med det ekonomiska systemet, ty det tjänar dem
med samma trohet som det tjänar materialisterna.
I själva verket kan man sätta i fråga, om det icke är biskop
Billing själv som mer än den fria ekonomiska verksamheten
ibland förbiser behovstäckningens eller konsumtionens primat.
Jag skall börja med ett enstaka uttryck. D:r Billing säger i sin
fjärde punkt om »den enskilde» (jag har markerat två ord):
»Såsom konsument har han att besinna den fördärvliga
återverkan, som en på konstlade behov inriktad konsumtion utövar
på produktionen». Här är rätta sammanhanget alldeles omkastat.
Felet med »konstlade behov» måste vara att de äro till skada
för mänskligheten, antingen för den som lagt sig till med dem
eller för hans medmänniskor, som därigenom avskäras från att
få viktigare behov tillgodosedda. Produktionen har därvid ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
