Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft 6 - Ekonomi och religion. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
ELI F. HECKSCHER
turligt ej kan ske utan många ovälkomna konsekvenser, eller
måste man öppet och ärligt säga människorna, att naturens
resurser bli alltmer knappa och att människorna icke få föröka
sig i tillnärmelsevis samma grad som hittills. Det är svårt att
överdriva fördärvligheten av ett socialt ideal, som å ena sidan
kopplar ur några av de starkaste drivkrafterna för den
materiella utvecklingen under senaste halvtannat sekel och å andra
sidan utlovar tillräckliga resurser för en obegränsad folkökning;
skulle båda leden samtidigt förverkligas, !iunde mänskligheten
lika gärna genast sätta sig på en kruttunna, ty inom kort skulle
den då springa i luften. Ett sådant program kunde därför,
såvitt jag förstår, ej i någon mening anses som annat än
samhälls-fientligt. Men jag är trots allt övertygad att d:r Beskow icke
omfattar det; och dess båda hälfter äro åtjminstone möjliga att
diskutera var för sig, sålunda antingen en produktionsordning
med minskad effektivitet eller en oförsvagad folkökning.
Övergår man från d:r Natanael Beskows uppsats till biskop
Einar Billings i samma häfte av Svensk Tidskrift, blir en
diskussion mycket lättare. Ty d:r Billing är icke för intet en f. d.
professor och ett barn av nittiotalets Upsal^; han ger argument
långt mer än trossatser. Den åskådning som på sina ställen
kommer fram i hans uppsats är också i fiill överensstämmelse
med den som nationalekonomerna betrakta såsom i det
väsentliga objektivt given; men jag kan ej dölja, att den alltför ofta
synes mig korsas med helt andra föreställningar och att
framställningen över huvud taget ej gör full rättvisa åt själva den
grundläggande distinktionen inom allt ekonomiskt — för att
icke säga allt mänskligt — liv, nämligen den mellan mål och
medel.
Det ekonomiska livets mål är ingenting annat än allt vad
människorna önska och eftersträva, och detta kommer fullt
tydligt fram i n:r 2 av biskop Billings lärosatser: »Den ekonomiska
produktionen får ej betraktas såsom självändamål utan endast
såsom medel i högre måls tjänst.» Men medan idealet sålunda
här utan tvivel är det enda rimliga, förefaller den som uppställt
det sväva i ganska stor villfarelse i fråga om den nuvarande
ekonomiska ordningens förhållande till detta ideal. På
dussintals ställen i sin uppsats sätter han alldeles oberättigat
likhetstecken mellan de »materiella» och de »ekonomiska» intres-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
