Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 23. 9. 1925 - Mosulkommissionens betänkande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 363
träfflig, den f. n. gällande något sydligare demarkationslinjen
(»Bryssellinjen») nästan lika god, längre söderut kunna strategiskt möjliga
gränser flerestädes dragas, och den av Turkiet föreslagna duger bra nog
i sin västra ökendel, men är »österut dålig». Ej heller de
ekonomiska argumenten visa sig vid närmare granskning absolut vägledande
för gränsarbetet, men kommissionen ger dock engelsmännen rätt i
att de nordliga gränslinjerna kunna väljas utan ekonomiska
olägenheter: de direkta handelsförbindelserna med Turkiet över bergen i
norr äro ytterst obetydliga. Landets nuvarande produkter äro
jordbruksalster, får och getter, men framtida metodisk exploatering av
dess Oljefyndigheter kan göra det till ett industriland. För den
nordliga hälften är staden Mosul den stora varuuppsamlingsplatsen, dit
alla vägar konvergera och varifrån exportvarorna sändas söderut på
floden till Bagdad eller ökenvägen till Medelhavskusten. Detta
område — med möjligt undantag för två eller tre av kommissionen
angivna distrikt i norr — måste hållas odelat samlat, om ej både
staden och dess uppland skola lida svårt ekonomiskt avbräck.
Mellan-området — mellan floderna Stora och Lilla Zab — har till
ekonomiska medelpunkter städerna Arbil (Alexander den stores Arbela) och
Altun Keupri. Det har ekonomiska förbindelser åt båda hållen.
Arbil beror ungefär lika mycket av Mosul som av Bagdad och skulle
kunna, om ock med olägenhet, tåla skilsmässan från Bagdad,
varemot Altun Keupri med område »skulle se sin ekonomiska
utveckling allvarligt hotad av en sådan skilsmässa». Vad slutligen angår
landet söder om Lilla Zab med Kirkuk, Kifri och Sulaimanya som
handelscentra, så dominera där förbindelserna med Bagdad
fullständigt, och gemenskapen starkes ytterligare genom den stora
irriga-tionsplanen, som avser att med vatten från floden Diala göra ett
område av 2 millioner acres mellan Djebel Hamrin och
Kut-om-rådet nere i Irak odlingsmöjligt. Hela det nedre o"mrådets
ekonomiska framtid beror på detta storartade bevattningsföretag, och dess
förverkligande skulle väsentligen försvåras, om vattenreservoaren
genom en politisk gräns skildes från den jord, som skulle bevattnas.
Det är påfallande, att kommissionen blott ytterst kortfattat och
i förbigående berört oljefrågan. Betänkandet nöjer sig med att ange
oljefyndigheternas läge — de mest lovande äro belägna i vilajetets
södra del, i trakten av Kirkuk och Kifri — samt att påpeka,
hurusom oljekällornas exploatering i stor skala förutsätter stark
tillströmning av arbetskraft och skulle medföra en fullständig omvälvning i
nu rådande ekonomiska förhållanden. I själva verket torde oljefrågan
ha vida mindre att göra med den nuvarande politiska konflikten än
mången tror. De stora oljeintressesammanslutningarna ha nämligen
på förhand sinsemellan utskiftat bytet och äro lika rustade för att
träffa slutliga avtal med Turkiets som med Iraks myndigheter, sedan
det territoriella avgörandet omsider skett. Det har t. o. m. viskats
om att de hellre skulle vilja ha att göra med myndigheterna i
Angöra än i Bagdad och att en sådan uppfattning skulle ha sin andel
i vissa Londontidningars häftiga opposition mot brittiska regeringens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
