Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 23. 9. 1925 - Mosulkommissionens betänkande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362 DAGENS FRÅGOR
ten en delvis mycket skarp och nedgörande kritik. Bl. a. uppvisas
där otillförlitligheten av den från turkiskt håll anförda
befolknings-och ekonomiska statistiken samt bristfälligheten i många statistiska
uppgifter även från brittiskt håll. Dess totalomdöme härvidlag blir,
att alla argument, som baseras på den av parterna i Lausanne
förebragta statistiken, ha mycket tvivelaktigt värde. Ordentliga
folkräkningar ha aldrig företagits i Mosul; stamhövdingarnas
primäruppgifter äro ofta av personliga prestigehänsyn måttlöst överdrivna;
turkarna ha ibland i sin exportstatistik underlåtit att medtaga
spannmålsexporten; i ett område, där det enligt turkisk statistik skulle
finnas 7,000 araber och 32,900 turkar, kunde kommissionen konstatera
att det ej alls fanns några araber och ej fler än 2 (två) turkar och
att befolkningen var helt kurdisk o. s. v. I fråga om Mosuls
turkar utreder kommissionen, att de äro av västturkisk stam liksom
osmanerna och »visserligen ej de närmaste släktingarna till
Konstantinopels eller Angöras turkar, men alla ha de nära släktingar inom
den turkiska republiken och kunna anses höra till samma folk».
Däremot få engelsmännen rätt i fråga om kurder och jesider.
Kurdernas ursprung är mycket dunkelt, deras turanska härkomst har ej
kunnat bevisas, och nu äro de i alla händelser längesedan iraniserade
och tala ett iranskt språk. »De äro varken araber, turkar eller perser,
ehuru de stå perserna närmast. De kunna tydligt och klart skiljas från
turkarna och stå araberna än mera fjärran.» Åtminstone 5/s av det
omstridda områdets befolkning är av kurdisk stam. Jesiderna tala
endast kurdiska och ha sannolikt delvis gemensamma förfäder med
kurderna, men troligen ej helt samma ursprung. De äro varken
besläktade med turkar eller araber, och deras religion är ej muhammedansk.
Staden Mosul förklaras vara »av obestridligen arabisk karaktär», och
kommissionens turkiske bisittare måste där ofta använda tolk.
Folkblandningen var i staden Mosul större än annorstädes, och av
politiska skäl kallade sig förmodligen många nu för araber, som under
turkväldet poserade som turkar. Egendomligt nog ligger vilajetets
största arabiska befolkningsort i dess norra del, medan dess mest
betydande turkiska befolkningscentra äro belägna långt söderut, vilket
försvårar en uppdelning med hänsyn till dessa båda nationaliteter.
I Mosulvilajetet finnas omkring 500,000 kurder, av vilka de som bo
norr om floden Stora Zab äro språkligt, personligen och ekonomiskt
förbundna med sina 1,500,000 stamfränder i Turkiet; de som bo söder
om Lilla Zab ha motsvarande förbindelser med sina 700,000
stamfränder i Persien. Kommissionens etnografiska slutsats blir, att
rasernas blandning inom området gör, att »för gränsens bestämmande
rena rashänsyn ej kunna tagas med i räkningen».
Vad de historiska argumenten angår, är det lätt för kommissionen
att uppvisa överdriften i påståendet om elva sekels oavbrutet turkvälde.
I allmänhet har Mosul haft gemensam historia med Bagdad, men
detta gäller även gränsvilajeten längre norrut, och »huru man än
drar gränsen, så kommer den alltid att bryta historiska
gemenskapsband». Den av England föreslagna nordliga gränsen är strategiskt för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
