Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Besparingar i statsförvaltningen. Av S. Linnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BESPARINGAR I STATSFÖRVALTNINGEN 309
att göra förslagen till riksdagen mindre detaljerade. Åttonde
huvudtiteln t. ex. kan lämna åtskilligt åskådningsmaterial i detta
avseende.
Godkänner man den här föreslagna principen, kan man sedan
tillämpa den mer eller mindre radikalt med olika tekniska
metoder, på vilka det icke är skäl att ingå i detta sammanhang.
Efter avskiljandet av vissa uppgifter från statsförvaltningen
över huvud och överflyttning av beslutanderätten i andra
frågor från Kungl. Maj:t till ämbetsverken återstår alltjämt
ett stort antal ärenden, där Kungl. Maj:t måste besluta.
Sedan departementalkommittén framlade sitt förslag, som i
huvudsak ville genomföra föredragning av tjänstemän från verken
i statsrådsberedningen, har man i allmänhet beträffande
förhållandet mellan departementen och de centrala ämbetsverken
utgått ifrån ett antingen—eller, departementalkommitténs förslag
eller icke. Denna frågeställning är dock icke nödvändig. Det
kan väl tänkas, att departementalkommitténs alltför
schablonmässiga förslag är lämpligt i vissa fall, men ej i den
utsträckning departementalkommitlén avsett. En detaljundersökning får
visa, när det ena eller det andra bäst passar. Blott några
synpunkter må här antydas.
Skillnaden mellan den svenska centralförvaltningen och
motsvarande ämbetsmän i andra länder med gammal
ämbetsmanna-tradition är nog icke precis, att i Sverige finnes det självständiga
ämbetsmän, i den utländska förvaltningen icke. Det är väl
bekant, hur i utlandet vissa ämbetsmän i ministrarnas intimaste
närhet kunnat utöva ett i hög grad självständigt, understundom
avgörande inflytande under en lång följd av år. Skillnaden ligger
väl således icke i graden av självständighet, utan däri, att den
svenske ämbetsmannen i ett centralt verk mera officielll, i
skriftlig och offentlig form, uttalar sin mening, som han får
svara för och som man kan jämföra med det sedermera fattade
beslutet. Jämförelsen har sedan sin verkan hos både avsändaren
och mottagaren, allt efter vederbörandes karaktär och den
plattform, han har att stå på. I sistnämnda avseende har
oavsätt-ligheten stor betydelse. Den svenska organisationen motverkar
också ett osynligt sekreterarvälde.
I längden kommer dock frågan om självständighetens
,beva-rande i den svenska centralförvaltningen att bero på, om denna
egenskap i förening med sakkunskap blir uppskattad och be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
