- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Femtonde årgången. 1925 /
310

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Besparingar i statsförvaltningen. Av S. Linnér

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

310 S. LINNÉR

handlad såsom något värdefullt. Om man icke vill vara allt för
pessimistisk, kan man konstatera, att det finns stora möjligheter
och vackra exempel på, att män av helt skilda politiska
åskådningar samarbeta under ömsesidig respekt och till ett gott
praktiskt resultat. Men om självständigheten icke kommer att
uppskattas inom statsförvaltningen, söker den sig så småningom till
andra håll, där utrymme finnes för män med egen uppfattning
och stark vilja. De centrala verkens förvaltningsform är
visserligen något, men långt ifrån tillräckligt skydd. Kanske är det
dock mänskligt, om känsligheten blir särskilt stor i den
omedelbara närheten av vindarnas håla.

En omständighet, som antagligen kommer att driva fråm
föredragningen från de centrala verken i departementen, är det starkt
utvecklade behovet av specialkunskap på många områden. Ofta
räcker det icke med vanlig författnings- och
förvaltningskännedom. Man har då i departementet att antingen nöja sig med
ett korrekt referat av specialistens utredning eller låta specialisten
från verket föredraga eller inrätta en specialistbefattning även i
departementet. Men en dylik dubblering har sina snart
uppnådda gränser. I varje fall är det dock önskvärt, att det vid
specialistens föredragning finnes någon, t. ex. expeditionschefen
eller statssekreteraren, med vidare blick på den för tillfället
behandlade frågan och större erfarenhet än som kan påräknas från
specialisten.

När man bestämt sig för att avskilja vissa ärenden från
departementen, kan den nuvarande departementsindelningen samt
grupperingen av de kvarvarande ärendena mellan de olika
departementen och departementens inre organisation upptagas
till granskning. Det förefaller a priori sannolikt, att den år
1917 beslutade utrustningen av kansliet tilltagits väl kraftigt på
vissa punkter, och om nu ytterligare en del ärendesgrupper
avskiljas, bör en reduktion i vissa avseenden vara väl motiverad.
På andra områden däremot medförde säkerligen 1917 års beslut
en välbehövlig förstärkning. Och — det behöver kanske
betonas— i varje särskilt fall får man göra en avvägning av
organisationen efter det därmed betjänade intressets betydelse. Men
denna avvägning är nog ej alltid så självfallen, som den kan
se ut. Om t. ex. handelsdepartementet bör avskaffas eller icke,
beror väl på, huruvida man på annat sätt kan sörja för att
handelns och industriens intressen bliva sakkunnigt och auktori-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:25:30 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1925/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free