Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 6. 4. 1925 - Polisväsendets reform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 219
redning av frågan orn omorganisation av rikets polisväsen jämte
eventuellt framläggande av förslag till partiella reformer på området.
Sedan utredningen i juni 1924 återupptagits inom
socialdepartementet, tillkallades den 14 september 1924 landshövdingarna von Sydow,
Linnér och Kvarnzelius samt landssekreteraren Kjäll att såsom
sakkunniga biträda med granskningen av ett inom departementet
uppgjort förslag till polisorganisation. Då dessa sakkunniga i oktober
voro färdiga med sitt arbete, hade emellertid regeringsskifte ägt rum,
och den nye socialministern fann sig föranlåten tillkalla andra
sakkunniga för förnyad granskning av departementets
organisationsförslag, Dessa sakkunniga, ledamöterna av riksdagens andra kammare
herrar Eriksson i Grängesberg, Bengtsson i Norup, Björkman i
Norrköping, Johansson i Kälkebo och Olsson i Gävle avgåvo sitt utlåtande
den 8 december 1924. Sedan frågan sålunda tillrättalagts ur
parlamentarisk synpunkt, kunde socialministern skrida till utarbetande av
den proposition, som nu överlämnats till ett särskilt för ärendet
tillsatt polisutskott.
Propositionen bygger på den huvudgrundsatsen, att polisväsendet
alltfort skall vara en kommunal angelägenhet, ehuru med visst anslag
från staten till kostnadernas bestridande. I så måtto innebär
förslaget ingen brytning med hittills gällande principer. Det nya ligger
däri att staten, utom bekostandet av särskilt anställda polismän, skall
med en tredjedel bidraga till kostnaden för avlöning av landsbygdens
polispersonal. Vidare lagfästes skyldigheten för vissa större städer
att för ordningens upprätthållande på annan ort ställa till förfogande
reservpolisstyrka. Beträffande åklagarväsendets och det högre
polisbefälets organisation föreslås inga förändringar. Behovet av utbildad
kriminalpolis tillgodoses på det sätt, att större stad ålägges laglig
skyldighet att hålla kriminalpolisavdelning, vid vilken skola efter
Konungens förordnande finnas anställda polismän för
kriminalpolisverksamhet huvudsakligen utom staden. Polispersonalens
tjänsteställning regleras så, att innehavare av syssla av stadigvarande natur
göres till ordinarie befattningshavare, i regel tillsatt genom
konstitu-torial, i vissa fall genom förordnande. Den som erhållit
konstitu-torial kan skiljas från sin befattning allenast på grund av stadgande
i allmän författning eller pensionsreglemente eller såsom påföljd av
svårt tjänstefel. Annan ordinarie befattningshavare kan dessutom
skiljas från tjänsten, om han finnes för densamma olämplig.
Befogenheten att besluta om tillsättning av stadigvarande tjänst, om skiljande
från sådan tjänst samt om disciplinär bestraffning av polisman har
tillagts en polisstyrelse, som i dessa avseenden ställts vid länsstyrelsens,
resp. överståthållarämbetets sida. Polisstyrelses ordförande och vice
ordförande förordnas av Konungen, den ene av dem skall vara
borgmästare, lagfaren rådman eller häradshövding; landsting och
stadsfullmäktige i större stad inom länet utse vardera tre ledamöter. I
kommun, som bildar eget polisdistrikt, kan polisnämnd efter
kommunens beslut tillsättas; denna nämnd har att upprätta förslag till
stat för distriktets polisväsen, besluta angående förvaltning av till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
