Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Svensk utrikespolitik. Av Sven Lönborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK UTRIKESPOLITIK
ETT TILLÄGG TILL »FRED OCH FÖRSVAR»
AV LEKTOR SVEN LÖNBORG
Iföregående häfte av Svensk Tidskrift har i en mycket välvillig
anmälan av min broschyr om Fred och Försvar uttalats
tveksamhet dels om »den oförbehållsamma anslutningen till
Englands politik, tänkbarheten av ett starkt försvarsförbund med ett
land som när som helst släpper en ministär Stanning till
makten, och det ringa intresset för Finlands plats i
Östersjöpoliti-ken», dels också om vad som säges om det intima samarbetet
mellan England och Tyskland som förutsättningen för Europas
fred. Jag är därför mycket tacksam för det tillfälle som
beretts mig att här med ett par ord närmare utveckla min
ståndpunkt i dessa frågor.
Det råder väl knappast någon meningsskiljaktighet i fråga om
önskvärdheten av en intim allians mellan England och Tyskland.
Ingen torde kunna ifrågasätta den stora betydelse som ett
sådant förbund skulle ha för Europas fred och trygghet. Men
meningarna kunna naturligtvis gå isär i fråga om möjligheten
att kunna åstadkomma en sammanslutning mellan två makter
som nyss varit invecklade i ett så fruktansvärt krig mot
varandra. Det torde emellertid finnas skäl till en viss optimism i
detta fall. Insikten att det är en absolut nödvändighet för både
England och Tyskland att komma till samförstånd med
varandra är av mycket gammalt datum. Redan det tyska rikets
skapare var fullt medveten om vad ett sådant samförstånd betydde
för Tyskland. Att ett förbund ändock icke kom till stånd, det
berodde på tillfälligheter, framför allt på en mer än vanlig
oförmåga hos de statsmän, som efter Bismarck hade den politiska
ledningen i sina händer. Följderna visade sig i världskriget.
Detta skulle aldrig ha brutit ut, om Tyskland och England
kommit till detta av de båda ländernas bästa statsmän eftersträvade
samförstånd med varandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
