Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Reklamen inom livsmedelshandeln. Av Harald Huss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198 HARALD HUSS
icke någon affärsman av större mått, om han ej samtidigt
passade på att påpeka, att »ingenting underlättar matsmältningen i
så hög grad som ett dagligt bruk av (dennes) mesost»! Samma
mesost annonseras som den enda hållbara. Det torde väl under
sådana förhållanden vara lämpligast för övriga mesostkokerier att
slå igen sina fabriker och idka annan mera »hållbar» näring.
»Ni som i sommar besöker Stockholm bör ej glömma, att den
bästa, rikligaste och samtidigt billigaste lunchen intages i de svala
och luftiga matsalarna å restauranterna V. S. O. P.» Dessa
restauranter äro nämligen, enligt annonsörens påstående,
»Stockholms bästa lunch ställen». Det är ju möjligt, att en del av dessa
superlativer äro berättigade, ehuru det torde vara svårt att
avgöra, om så verkligen är fallet, men rent objektivt sett tilltalar
ej just annonsens slutkläm »Stockholms bästa lunchställen».
Innehavaren av dessa utspisningslokaler bleve nog tvungen att vid ett
enkelt förhör vidgå, att en del av konkurrenterna med samma
berättigande skulle kunna pryda sig med en lika fin orden.
Apropå billiga livsförnödenheter! Litet emellanåt får den mer
eller mindre spirituellt anlagda allmänheten uti annonsspalterna
läsa ett meddelande om en viss likör av utländskt ursprung, vilken
uppgives vara den billigaste originallikören. Då ju även vi i vårt
land på senare tiden börjat få anlag för sparsamhet, fann jag det
av intresse att hos Stockholms-systemet efterhöra, om denna
origi-nallikör verkligen var den billigaste, som stod att få. Och det
visade sig, att en originallikör från ett annat land, vars
tillverkningar av dylika stimulantia ingalunda bruka vara de sämsta, av
systemet tillhandahölls till ett pris, som med ungefär 2 kronor per
liter understeg den »billigaste» originallikörens. En reklam, som
arbetar med så ovederhäftiga uppgifter, animerar ej gärna till
närmare beröring med den reklamerade varan.
Den verkligt kunnige och på samma gång samvetsgranne
reklammannen använder ej allt för påtagligt ovederhäftiga uttryck i
sina uttalanden. »Likt ett lössläppt menageri tjuta reklamens
tigrar», skrev för någon tid sedan professor J. Roosval i en artikel
om skyskrapornas slyngelålder och ljusreklamen. Jag kommer att
tänka på dessa ord om ljusreklamen i västerlandet, när jag läser
allt för amerikanskt avfattade annonser — »»amerikanskt» härvid
naturligtvis taget i dess sämsta bemärkelse. I denna mening
amerikanskt stiliserad anser jag en annons vara, som meddelar, att en
viss sorts havregryn av utländsk tillverkning äro »bättre än alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
