Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 15. 1. 1925 - Administrationen och partipolitiken - Akademiska avhandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 DAGENS FRÅGOR
vara mycket värd samt skall i varje fall aldrig uppväga de nackdelar,
som måste följa för det vanliga förvaltningsarbetet.
I sammanhang härmed bör påpekas ett annat förhållande, som numera,
med våra i regel partibundna ministärer, kan verka i icke önskvärd riktning.
Alla hade kunnat enas om, att det är av särskild vikt, att de
yrkesmässiga departementstjänstemännen undvika allt, som med något skäl kan
åberopas som bevis för behovet att ersätta dem med politiker. I denna
tidskrift 1917 citerades ett yttrande av den engelska författningens
främste nu levande uttolkare, som visade i vilken omfattning
departementets högste perrnanente ämbetsman där »kan vara lojal rådgivare
och administrativ medhjälpare åt chefer av fullständigt olika
uppfattning». Förklaringen är att de känna sig helt och hållet som
ämbetsmän och ha avsvurit alla politiska aspirationer. Samma fordran måste
uppfyllas också av de svenska funktionärerna i motsvarande ställning,
ty endast då kunna de tänkas bevara sin ställning under växlande
partiregeringar. Om statssekreterarna, så som det ibland har skett i vårt
land, flytta in som statsråd i ministärer av motsatt färg mot dem, de
tjänat i ämbetsställning, så kan slutet bli, att de betraktas som politiker
och ersättas av politiker.
Genom den utveckling vartill ansatser nu visat sig, stå vi i själva
verket för närvarande inför den mycket allvarliga faran, att den kanske
värdefullaste frukten av 1800-talets svenska statsarbete förloras,
grundsatsen att förvaltningen i största möjliga utveckling skall hållas fri från
partilivets brytningar och kunna fullgöra sina uppgifter allenast efter
sakliga synpunkter samt sålunda blott men också helt under
ämbets-mannaansvar.
- Det var ej en dag för tidigt, då docenten i växtbiologi
vid Upsala Universitet Einar Du Rietz genom en
artikel i Svenska Dagbladet fäste en större allmänhets
uppmärksamhet på de nuvarande missförhållandena i fråga om våra akademiska
avhandlingar. En lång rad meningsyttringar följde, som vanligt av
växlande värde men dock, efter vad man får hoppas, ägnade att hindra
frågans begravning i stillhet, vilket tycks ha varit det mål, som
föresvävat enstaka av de professorer som tagit till orda.
Här finnas knappast mer än två alternativ att välja på: »ending or
mending». Redan har en så framstående vetenskapsman och
kulturpersonlighet som professor Högbom här i tidskriften tagit till orda för
att avskaffa doktorsgraden som kompetensvillkor för lektorat och
vare sig man beslutar sig därför eller icke, blir detta säkert av sig
självt resultatet, när det ej längre går att driva upp formellt
kompetenta sökande till de mindre eftersökta lektoraten. Finner man detta
resultat olyckligt, såsom ägnat att sänka den vetenskapliga nivån
bland läroverkslärarna, att minska den vetenskapliga produktionen i
landet och att ytterligare upplösa de band som borde förena läroverk
och högskolor, så återstår endast möjligheten att sänka fordringarna
på doktorsavhandlingarna. Anse sig professorerna ur stånd därtill,
böra de alltså ej efteråt vrida sina händer över nedgången i.vetenskap-
Akademiska
avhandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
