Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Lönekrisen i Sveriges näringsliv. Av Gerard de Geer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÖNEKRISEN I SVERIGES NÄRINGSLIV 35
sugning, fast i motsatt riktning till den arbetarna avse. Ej blott
kapitalets och företagarens produktionsandelar, utan även en
tilltagande kapitalförbrukning måste tillgripas för att upprätthålla
arbetarnas levnadsstandard. Vad är detta, om ej en hänsynslös
utsugning av vår industri?
Arbetarnas invändningar mot ovanstående synpunkter äro
ganska varierande. De vanligaste torde vara den primitiva
agitationens fraser, vilka bortseende från alla sakskäl dekretera
kapitalistsamhällets profithunger och inkompetens. Varje argumentering
häremot är lönlös. En annan och ofta på verklig grund vilande
anmärkning är den, att lönereduktionerna ensidigt inriktats mot
kroppsarbetarna och lämnat den administrativa personalen
tämligen oberörd. Under de första depressionsåren hade denna
anmärkning delvis fog för sig, då de dyrbara
krigstidsorganisationerna alltför länge bibehöllos, men lika säkert är, att den numera
är oberättigad. Om man vid ett flertal företag slår ihop
års-summan av utgående löner till arbetarna och den administrativa
personalen, skall man finna, att arbetarna numera hava större
andel i den totala lönesumman än fore kriget. För närvarande
råder också en arbetslöshet bland kontorspersonal och ingenjörer,
vartill icke finnes någon motsvarighet inom den egentliga
arbetsmarknaden.
Talet om arbetarklassens höga levnadsstandard möter ofta bland
arbetarna harmfyllda gensagor, vilka delvis äro helt naturliga. Ty
i råånga fall äro visserligen timlönsförtjänsterna mycket goda
och kraftigt överkompenserade, men månads- eller
årsförtjän-sterna äro låga och möjliggöra ej ens tillnärmelsevis
förkrigsårens levnadsstandard. Den officiella arbetslöshetsstatistiken till
trots finnes alltjämt en betydande arbetslöshet som följd av
partiellt inskränkt drift. Särskilt inom järn- och verkstadsindustrien
arbeta flera företag eller avdelningar inom företag varannan vecka
eller med 4 dagars arbetsvecka. Utan att förneka, att många av
dessa arbetare hava det ytterst svårt, måste det dock framhållas,
att detta nödläge i stor utsträckning är självförvållat. Vad är det
annat än ett omisskännligt bevis för att de ställa sina
lönefordringar för högt?
Sedan ovanstående skrivits, har årsskiftet passerats och med
hänsyn till läget å arbetsmarknaden förlupit lyckligare än man
vågat hoppas. Öppna konflikter hava i stor utsträckning kunnat
undvikas. Arbetarparten har tydligen insett hopplösheten av att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
