Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Lönekrisen i Sveriges näringsliv. Av Gerard de Geer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i nuvarande konjunkturläge söka genomdriva löneförhöjningar,
och arbetsgivarna hava släppt sin fordran å lönereduktioner. Att
de trots sin svåra ställning kunnat förmås härtill, torde närmast
få sin förklaring däri, att under senaste tid allt flera tecken till
en begynnande konjunkturförbättring kunnat iakttagas.
Arbetsgivarna hava vid uppgörelsen på förhand diskonterat de högre
priser en sådan väntas medföra för att härmed försvara ett
bibehållande av de nuvarande arbetslönerna. Man får i allas
intresse hoppas, att de härvid kalkylerat riktigt.
Bland årsskiftets uppgörelser måste man dock tyvärr
inregistrera en, som betecknar en fortsättning å de beklagliga
snedvridningstendenser, vilka tidigare berörts, nämligen uppgörelsen
vid Stockholms spårvägar. Varför har denna redan förut
privilegierade arbetargrupp, för vilken industriarbetarnas nattmara,
arbetslösheten, är ett okänt begrepp, ytterligare gynnats? I
uppgörelsen talas exempelvis om förlängd (!) sjukavlöning, en
förmån, som flertalet av våra arbetare icke ens vågat drömma om.
Samtidigt måste stora grupper arbetare avstå från anspråk, vilka
i jämförelse härtill måste betecknas som elementära. Det bör
klart och tydligt sägas ifrån, att uppgörelser som denna icke gagna
arbetsfreden, och att de som bidragit härtill åtagit sig ett tungt
ansvar.
Även om den nyss så hotande situationen avvärjts, kan det
knappast förnekas, att uppgörelserna mera beteckna ett
uppskjutande än en biläggning av konflikterna. Det nu började året blir
den väpnade fredens, och med oro måste man blicka fram mot
nästa avtalsperiod. Skall endast makten då som hittills fälla
avgörandet? Även om all sannolikhet talar för, att så skall ske,
är det givetvis varje samhällsmedlems plikt att på allt sätt
uppmuntra varje ansats till en ny tingens ordning på detta område.
Arbetsgivare och arbetare böra göra det, icke minst ur ekonomisk
synpunkt.
Det är icke blott sannolikt utan tämligen säkert, att båda
parterna skulle uppnå sina ekonomiska mål, om konflikterna och
de med dem förenade indirekta kostnaderna kunde undvikas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
