Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 8
- Wilson på Pariskonferensen. Av Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
WILSON PÅ PARISKONFERENSEN
av fil. d:r VERNER SÖDERBERG
Pariskonferensen, som skulle inleda ett nytt tidevarv av
»statskonst öppen såsom solens ban», open covenants of peace
openly arrived at, överträffade som bekant i stället flertalet av
sina föregångare i ljusskygg sekretess. Under de år, som
förflutit sedan 1919, ha emellertid flera både ingående och rikt
dokumenterade skildringar av konferensarbetet sett dagen,
särskilt på amerikanskt håll, och en rätt oförbehållsam fransk
framställning har givits i André Tardieus bok La Paix (Paris 1921).
Amerikanske utrikesministern Robert Lansing har publicerat sina
i vresigt pessimistisk ton stämda konferensminnen (The Peace
Negociations: a Personal Narrative, New York och London
1921), finansexperten Bernard M. Baruch har sakrikt och torrt
skildrat The Making of the Reparations and Economic
Sections of the Treaty (New York och London 1920) och 19
andra konferensdeltagare ha gemensamt publicerat en upplysande
föreläsningsserie om förhandlingarna i samlingsverket What
really happened at Paris (utgivet av Edward Mandell House
och Charles Seymour, London 1921). Från engelskt håll har
utgivits en utförlig konferenshistoria under redaktion av V.
Temperley (History of the Conference of Paris, I—V, London
1920—1921). Värdefullast av hittills utkomna arbeten om
konferensen torde emellertid de tre volymer vara, vilka Wilsons
beundrande medhjälpare, pressbyråchefen Ray Stannard Baker med
stöd av personliga minnen och ett enastående rikt källmaterial
offentliggjort under titeln Woodrow Wilson and World
Settlement (London och New York 1923). Han har nämligen haft
tillgång till hela Wilsons egen samling konferenspapper,
omfattande ej blott presidentens politiska korrespondens under
Parisvistelsen, utan även fullständiga protokoll från »De fyras
råd», »De tios råd», »Utrikesministrarnas råd» o. s. v. samt de
massor av memorial och kommissionsbetänkanden, som
tillställdes presidenten från hans egen stab av sakkunniga och i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:41 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1923/0543.html
