Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 6. 6. 1923 - Den nya arbetstidslagen - Den nya skogsvårdslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 283
En ny revision torde förestå vid nästa omprövning av lagen.
Undantagen hava redan lagt beslag på bokstäverna A— L, men alfabetet är
långt, och man kanske snart nog har kommit nedtill undantaget Ö.
Vid det laget torde det emellertid icke vara så mycket kvar av den
ursprungliga 8-timmarslagen.
Den nya
skogsvårdslagen.
Det är ganska belysande att jämföra tidpunkterna
för högkonjunkturerna och våra viktigare skogslagars
tillkomst. Parallellismen är slående, och det kan ju ej heller råda
någon tvekan därom, att det är det stegrade utnyttjandet av
skogarnas virkeskapital under goda år med åtföljande
rubbningsföreteelser, som ligger bakom den febrila lagfabrikationen. Även den senaste
kristiden har avsatt sina typiska frukter på området,
skogsskövlings-och fastighetshandelslagarna av 28 juni 1918 och den kompletterande
lagen mot vissa former av vanhävd av den 6 juni 1919 samt lagen
mot bolags jordförvärv i södra och mellersta Sverige av den 22 maj
1921 jämte prolongationer — allt en provisorisk men ännu blott
delvis avvecklad lagstiftning.
Att skogslagstiftningen sålunda väsentligen varit en lagstiftning ad
hoc, förklarar till god del dess splittrade och föga sammanhängande
karaktär: uppgiften har varit defensiv, och »försvaret» har upplöst
sig i ingripanden mot än det ena, än det andra symtomet. På
senaste tiden har emellertid utredningsapparaten oavlåtligt varit i gång
för att bygga upp en enhetligare lagstiftning. Jordkommissionens
stora förslag till definitiv lagstiftning mot bolags jordförvärv i hela
riket var nyligen föremål för omnämnande i denna tidskrift (1922, s.
530 o. följ.). Vid sidan av frågorna om jordfördelningen står allt vad
som rör skogarnas vård, så väl de allmänna som de enskilda
skogarnas. Även här är utredningsapparaten imponerande: 1907—12 arbetade
en kommitté med frågan om den rätta vården av kronans och de
under skogsstatens tillsyn ställda skogarna i Norrland och Dalarna
(betänkande om 775 sidor), 1911—15 gällde det de allmänna skogarna i
södra och mellersta Sverige (527 sidor), därpå kom turen till de
enskilda skogarna, som 1911—18 behandlades av skogsvårdskommittén
(633 sidor). Det av denna kommitté framlagda förslaget till
skogsvårds-ni. fi. lagar efterföljdes av ett andra, år 1920 reservationsvis framlagt
förslag av kommitténs ordförande, landshövding Husberg (343 sidor)
samt av ett tredje förslag, avgivet av skogsvårdsstyrelsernas
kommitterade den 19 augusti 1920. På denna punkt uppmärksammades
lagstiftningsarbetet i början av år 1921 i denna tidskrift (s. 64 o. följ.).
Sedan dess har strömmen av utlåtanden över kommittéförslaget
inbragt bl. a. ett fjärde förslag, som under den 6 juni 1921 framlagts
av Domänstyrelsen i ett mycket sakrikt utlåtande. På grundvalen av
hela utredningsmaterialet har så inom jordbruksdepartementet
utarbetats ett femte förslag, vilket äntligen, efter vederbörlig granskning
i lagrådet, genom proposition av den 10 mars i år förelagts riksdagen
och där av första särskilda utskottet underkastats en ganska ingri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
