- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Trettonde årgången. 1923 /
268

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Norrlands kolonisation. Av C. L:son Behm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

268 G. L:SON BEHM

detta, då det finns en gård till i socknen och i den en familj
som rår om den och som är nöjd med sin lott? J. började i
andra ändan, nämligen med ladugård och foderhus, mat- och
vedbod. Hela uthuslängan om 20 meter sattes upp redan första
året. Under tiden bodde han själv med hustru och barn i
det, som nu är snickareboden, en tingest förfärdigad av dubbla
brädväggar med jordfyllning emellan, bräder till golv direkt
lagda på marken och över det hela ett brädtak, varigenom
ett plåtrör från spisen annonserade karaktären av
människoboning. Först nyligen har han lagt sista hand vid den riktiga
bostaden och kan med stolthet uppvisa två varmbonade rum
inom ytterväggar om 9x6x4 m. och med plats t. o. m. för ett
tredje rum på vinden, att iordningsställas när något av barnen
skall gifta sig eller kanske far och mor själva vilja dra sig dit
på ålderdomen. Båda dessa familjer äro hedrande exempel på
vad svenska nybyggare kunna åstadkomma med egna krafter,
när de börja rätt. Men dessa äro ej ensamma om sådan bragd.
De illustrera blott på ett verklighetstroget sätt vad andra före
dem verkat, hela långa raden tillbaka, allt ifrån den tid, då vårt
land, sakta höjande sig ur haven, mornade till efter sin
tusenåriga istidsslummer.

En påtaglig fördel synes ett frångående av
statsbyggesprinci-pen erbjuda, då det gäller att sovra ut mindervärdiga element
vid koloniseringen. Det är ganska klart, att ett statsbygge för
kolonisten medför ett minimum av besvärligheter och uppoffring
och att dessa kolonat mera än de övriga äro ägnade att locka
även dem, som ej hava allvarliga avsikter i kolonisationens anda.
Detta gäller alldeles särskilt under nu rådande arbets- och
bostadsbrist. Om staten bebygger kolonaten, kan knappast
undvikas, att en hel del kolonat besättas med personer, som med
åren allt mer markera sin benägenhet att förbliva arrendatorer.
Staten skulle så en vacker dag se sig begåvad med en
befolkningsgrupp, som ej alls avsetts vid upplåtelsen, som i socialt
hänseende avskiljer sig från de självbyggande, och som därför
icke är önskvärd. Mot en dylik eventualitet är ett
avståndstagande från statsbyggeförslaget en god borgen. Att statens
ekonomi härigenom även blir mindre betungad är högst
sannolikt, då åtminstone hittills staten ej kunnat vid
försökskolonisationen bygga för tillnärmelsevis det belopp, varmed kolonisten
framdeles har att lösa byggnaderna. Både av ekonomiska och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1923/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free