Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Norrlands kolonisation. Av C. L:son Behm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORRLANDS KOLONISATION 269
sociala skäl vore därför ett godkännande av kommittéförslaget
i denna del ingalunda lyckligt.
Att kolonisationsnämnden så starkt markerat sin benägenhet
för statsbyggen — visserligen med det förbehåll att omfattningen
därav må ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma — torde
sannolikt till stor del härleda sig från erfarenheten om
svårigheterna med byggnadsfrågans lösande på de redan upplåtna
skogstorpen, där brukarena äro hänvisade till att bygga själva, och
där husens tillstånd i enskilda fall lära lämna mycket övrigt att
önska. Men dessa skogstorpare hade från början (år 189l) endast
500 kr. byggnadsbidrag — d. v. s. 1/io av det nu för
självbyggande kolonister föreslagna — vilket visserligen 1909 utökades
till 750 och fr. o. m. 1918 i form av dyrtidstillägg kan uppgå
till 1,250 kr. Den fyrdubbling av sistnämnda summa som
byggnadslån till kolonister, vilket kommitténs förslag innebär, synes
vara synnerligen välbetänkt och ägnad att på ett vid nuvarande
prisnivå fullt effektivt sätt möjliggöra att varje familj kan förse
sin gård med nödiga åbyggnader. Man kan emellertid ej heller
frigöra sig från tanken, att förslagets upphovsmän skattat en hel
del åt förhoppningen att ur ödebygden kunna som genom ett
trollslag skapa fram välbyggda och för ögat tilltalande små
mönstersamhällen. Men på detta sätt att kolonisera kan ett
bakslag följa, då skulderna skola betalas, om förmågan härtill ej
uppbäres av ett bördan motsvarande jordbruk. I nekrologen
’över en tysk föregångsman på jordbruksområdet påvisades huru
han förvandlat sina flygsandsfält till bördighet och god
räntabilitet jämsides med att inventarier och ekonomibyggnader satts i
förstklassigt skick. Allt hade han medhunnit under sitt långa
liv, »nur kein Wohnhaus». Dessa tre enkla ord säga en hel
del, som vi svenskar hade gott att lära av, även om vi ej böra
gå till samma ytterlighet som den gode tysken. Att kolonisten
själv skall bygga sina hus, har även märkligt nog framhållits
som det socialt sett lämpligaste av en de blivande kolonisterna
närstående befolkningsgrupp, nämligen statens egna skogstorpare
inom Väster- och Norrbotten, vilka genom ombud satts i
tillfälle yttra sig om förslaget.
I några fall bör emellertid staten bygga själv, nämligen dels
för att föregå de självbyggande kolonisterna med gott exempel
i avseende å det byggnadstekniska utförandet, dels för att — för
skogsbruket — kunna på lämpliga trakter utpostera förmän med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
