- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Trettonde årgången. 1923 /
267

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Norrlands kolonisation. Av C. L:son Behm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NORRLANDS KOLONISATION 267

mer i åtnjutande av den högre levnadsstandard, som en god
bostad medför, men denna fördel måste gäldas medelst ökad
skuldsättning och vilar därför ej på säker grund.

En viss sund fasa för skuldsättning var kännetecknande för
den svenske bonden i »den gamla goda tiden», och denna känsla
lever ännu mångenstädes kvar. En stuga som tillkommit efter
kanske många års offer av bekvämlighet blir säkert kärare
och för den sociala trevnaden mera befordrande än den låt vara
»människovärdigare» bostad efter normalritning, som erbjudes
på det statsbebyggda kolonatet, redan innan kolonisten i jorden
hunnit insätta något egentligt personligt arbete och där blivit
fästad med de rätta banden.

En bild från Värmlands skogsbygder kan här vara på sin
plats. Ett par arbetskamrater S. och J. inköpte på försommaren
1918 några tunnland jord, som utgjorde utskiftet till en
arrendegård men på grund av avståndet från denna var i så låg kultur,
att åkern gott kunde jämställas med obruten mark. Båda hade
levat som hyresfolk och voro gifta, S. hade fem barn, J. tre.
Till yrket voro de skogsarbetare, men samtidigt, såsom ofta är
fallet i skogsbygder, fullt kunniga i enklare husbyggnadsarbeten,
varmed de hade sysselsättning under somrarna. Nu efter fem
år sitta de på egna små gårdar, oträngda av grannar, med ko
och smådjur i ladugården och rågbrodd under snötäcket. Hur
har detta tillgått, då startkapitalet endast utgjorde 700, resp.
2,000 kronor och ingen skuld finnes i boet? Svaret är, att
det möjliggjorts i första hand genom förmågan att själva bygga
och därmed inbespara kontantutlägg för lejd arbetskraft.
Därtill kommer god tillgång på arbetsförtjänster under de första
kritiska åren, klok beräkning med medlen, både utom- och
inomhus och längtan efter det egna hemmet, som gav man som
hustru kraften att skapa detta med anlitande även av sådana
tider under dygnet, då andra vila.

Var och en gick vid utförandet sin väg. S., som kommit över
en gammal timrad stuga om l rum och kök, började med att
omedelbart sätta upp denna samt ladugård och kunde samma
höst flytta in i båda, året därpå kom en del av foderhuset till
stånd och först 1922 återstoden samt mat- och vedbod jämte en
präktig stenkällare. Visserligen kunde man önskat stugan litet
rymligare och ladugården försedd med cement- i stället för
jordgolv, och någon färg har ännu ej kommit på, men vad betyder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1923/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free