Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens Frågor 30. 10. 1922 - De kommunala förtroendeuppdragen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
528 DAGENS FRÅGOR
den är färdig att inregistreras vid sidan av många andra hårda fakta
för att vederbörligen beklagas av »alla partier».
Kommunalstyrelsen i vårt land kan just icke anse sig vara
alltför infamt påpassad. Om man undantar skäligen snäva kretsar,
äro kunskaperna och intresset för kommunala ting obefintliga i en
grad, som är ganska överraskande för den som en gång fått tillfälle
att slita med de både intressanta och för vår vardagliga välfärd ytterst
viktiga problem, som kommunalförvaltningen bjuder. Det är därför
ingalunda märkvärdigt att allmänna meningen föga sysslar med ett
förslag sådant som det nyssnämnda, även orn detta siktar åt själva
grundvalarna för det kommunala arbetet, sådant det hittills bedrivits
i vårt land. Kommunalförvaltningens historia, dess former och
livsbetingelser äro ännu i ganska ringa grad föremål för forskning och
uppmärksamhet. Vad som åtgjorts på detta område är så gott som
helt och hållet förknippat med städernas egen organisation, Svenska
Stadsförbundet, och resultaten ha naturligt nog ännu knappast trängt
utanför murarna till en bredare allmänhet.
Annars borde det stå klart för lite var, att den svenska
kommunalstyrelsen nu går igenom ett avgörande utvecklingsskede.
De arbetsuppgifter, som mötte den svenska kommunalförvaltningen
i våra farföräldrars tid, voro synnerligen enkla, också inom den mest
utvecklade kommunen, stadskommunen, och det föll sig helt naturligt,
att de utan vidare omgång sköttes av borgarna själva. Varje
gårdsägare skötte själv om gatan framför sitt hus, lagade den, höll den
ren och ordnade med dess belysning. De offentliga uppgifterna i
avseende å allmän ordning och brandväsen tillgodosågos också i
vidsträckt omfattning genom en allmän kommunal värnplikt. Någon
vidlyftig arbetsorganisation fordrade kommunalförvaltningen på den
tiden icke, och för stadens måttliga behov av kontanta inkomster
hade man i främsta rummet att räkna på avkastningen av stadens
jordar, tomtören o. dyl. Den direkta kommunalskatten spelade en
undanskjuten roll. För landskommunen ställde sig saken givetvis
ännu enklare. Över huvud sköttes de gemensamma angelägenheterna
utan svårighet och som en naturlig sak av kommunmedlemmarna
själva.
Under denna period av naturahushållning inom
kommunalförvaltningen framväxte och befästes inom de svenska kommunerna en anda
av medborgerligt samarbete och pliktkänsla inför de gemensamma
uppgifterna inom det egna lilla samhället, som bevarats också under
de tider, då ledningen och arbetet gick över till de myndiga
kommunalpamparna, som vid sidan av sitt dagliga arbete på kontor och
ämbetsrum eller på den egna gården också fingo tid att ägna omtanke och
intresse åt kornmunens affärer, även då dessa började att anta helt
andra proportioner än under tidigare enklare förhållanden. - Och
ännu i våra dagar har denna anda i stor utsträckning ärvts av de
nya klasser, som kallats att taga del i arbetet. Den andan har
otvivelaktigt varit ett av de största, om också föga
uppmärksammade värden, som svenskt samhällsliv kunnat räkna sig till godo,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
