Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Socialism och bolsjevism. Av Gösta Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALISM OCH BOLSJEVISM 235
på demokratiens väg trängt in i den borgerliga staten, även då de
ekonomiska förutsättningarna för en socialistisk politik icke
förelegat. Den har genom fackföreningsrörelsen och den
borgerliga statens organ genomdrivit åtgärder, som borde förskaffat
den det djupaste förakt från Marx, vilken i sin systematiska
kritik av möjligheten att på något sätt ingripa till arbetarklassens
förmån inom den privatkapitalistiska samhällsordningen fullt
kan jämnställas med den klassiska nationalekonomiens mest
förstockade Manchesterliberala epigoner. Den har erövrat eller
blivit delaktig av politisk makt, fastän de allenasaliggörande
ekonomiska faktorerna alltjämt varit rakt motsatta dem som
av Marx och Engels framhöllos såsom nödvändiga för
socialiseringens genomförande, och den har också under
fanatikernas anatema till sin karaktär alltmera avlägsnat sig från
marxismens gårdar. Under det att dess organisationer fmna
sig tillrätta inom de olika nationalstaterna, har den dessutom
så småningom börjat nationaliseras och sålunda förlorat en
god del av den marxistiska internationalismens prägel, men
har, när den äntligen inom olika stater står inför den
politiska maktens fullhet stött på det oundvikliga dilemmat:
bibehållandet av det nuvarande produktionssättet i dess huvud
drag eller minskad produktivitet och som en följd därav
sänkt levnadsstandard för hela befolkningen. På de håll, där
man särskilt efter krigstidens erfarenheter fått klart för sig
de nuvarande offentliga organens brister ur
produktivitetssynpunkt, har man så börjat se sig om efter andra former
för socialiseringen eller åtminstone förvaltningen av
produktionsmedlen än statens och kommunens övertagande av
produktionen. Man har då kommit att treva kring en tanke, som
är nära släkt med den gamla Owenska
»produktionskooperationen», vilken alltid synes ligga nära till hands under
revolutionära perioder, nämligen att låta arbetarorganisationerna inom
varje näringsgren eller möjligen organisationer bestående både
av arbetare och arbetsledare inom branschen bli de ledande
organen inom produktionen. Planen, som mycket
betecknande i England brukar kallas »skråsocialism» (guild
socialism), har också uppmärksammats i vårt land och kongruerar
på ett kuriöst sätt med såväl de borgerliga planerna på
»ekonomisk demokrati» som det gamla syndikalistiska och det
ultra-modärna »kommunistiskt»-bolsjevikiska produktionssystemet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
