Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Socialism och bolsjevism. Av Gösta Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 GÖSTA BAGGE
efterlängtade proletariatets seger och revolutionen inom det
gamla samhället utebliva. Den materialistiska
historieuppfattningen slår m. a. o. sönder hela den socialistiska
salighetsordningen, om den Marx-Engelska analysen av den
ekonomiska verkligheten under det privatkapitalistiska
produktionssättet klickar. Nu har emellertid detta visat sig vara
fallet, i så måtto att koncentrationen av förmögenheterna bl. a.
med aktiebolagsväsendets utveckling ej alls fått det förlopp
de förutsagt, att koncentrationen inom näringslivet ej heller
fortskridit så som de antagit utan till och med inom viktiga
näringsgrenar såsom jordbruket uteblivit, att massornas
tillstånd enligt alla tillgängliga uppgifter åtminstone absolut
förbättrats och icke försämrats under industrialismens tidevarv
— Kautskys antagande att förmögenhetsskillnaden vuxit för
resonemanget över på ett annat gebiet — samt att
konjunkturväxlingarna alla olycksprofetior till trots alltmer
utjämnats, så att omslagen mellan uppåtgående och nedåtgående
konjunkturer, i synnerhet i äldre industriländer som
England, bli i allt större utsträckning helt och hållet »krislösa».
Då återstår för marxismens anhängare att härav dra den
slutsatsen, om de alltjämt vilja fasthålla den »vetenskapliga»
marxistiska grundvalen, att eftersom det tydligen är andra
ekonomiska faktorer än de av Marx och Engels antagna,
som behärska det kapitalistiska produktionssättet, så måste
uppenbarligen den sociala revolutionen utebliva, eftersom
dess ekonomiska förutsättningar saknas och några andra
faktorer ju icke erkännas såsom bestämmande för
utvecklingen. Och även de som, förhärdade i envis marxistisk
ortodoxi, med allt gewalt förneka att den ekonomiska
verkligheten gestaltat sig på annat sätt än de båda lärofäderna
lärt, ha ändock måst medge, att den ekonomiska
utvecklingen tydligen kommit att äga rum i betydlig långsammare
tempo än man kunnat ana och att den stora katastrofdagen
för det borgerliga samhället således måste skjutas på till en
obestämd och avlägsen framtid. Men ett sådant perspektiv
är föga ägnat att stimulera; människan behöver ett nära till
hands liggande och gripbart mål för sitt handlande. Dies
irce måste vara något så när snart förestående, om den skall
få något allvarligt praktiskt intresse.
Så har socialdemokratien i stället börjat leva för dagen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
