Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Den tyska revolutionens första skede. Av Wilhelm Jansson - Revolutionen - Destruktiva tendenser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 WILHELM JANSSON
motståndare till bolsjevismen, men antagligen är den bakom
Erzberger stående majoriteten av partiet i stånd att gå ett gott
stycke tillsammans med flertalssocialisterna.
DESTRUKTIVA TENDENSER
Det är oriktigt att uppfatta själva revolutionen såsom
samhällsupplösande. Den är endast utslaget av de destruktiva
tendenser som bildats inom det gamla samhället och som i
nederlagets stund sprängde det gamla skalet. Det är revolutionens
uppgift att ur ruinerna få fram något beståndande nytt. Men
denna process är långvarig och går i många krokvägs^. Här
försvåras uppgiftens lösning genom krigets likvidation,
övervinnandet av det oerhörda nödläge, i vilket folkmassorna
befinna sig, demobiliseringen av en armé på nio miljoner man,
flere millioner krigsinvalider, som måste försörjas, samt mycket
annat som står i samband med kriget och nederlaget.
Vissa upplösningstendenser kunna emellertid skönjas såsom
framkallade under själva revolutionen. Så har bildandet av
arbetar- och soldatråd såsom revolutionsorgan försiggått under rent
lokala former, däri ligger en decentralistisk tendens, som lätt får
decentralistiska följder för statsförvaltningen., och sådana ha redan
uppstått på flera håll. Där bolsjevismen falt flertal inom dylika
råd, har den tillvällat sig en makt, som arbetarråden icke böra
ha, och som icke det ringaste bekymrar sig om den centrala
regeringens föreskrifter. Inom sitt lokala område regera dessa
råd i så fall alldeles godtyckligt. Press- och yttrandefriheten
ha sålunda i enstaka fall förts tillbaka till samma ståndpunkt
som rådde under militärväldet, jå det har gått så långt, att
regeringens anordningar motverkats även inom
livsmedelsdistributionen. Dessa fall äro likväl icke talrika. Rådens inflytande på
arbetsmarknaden ha heller icke alltid varit till fördel för
näringslivets återuppbyggande. Fackorganisationernas reglerande
verksamhet har ofta nog skjutits åt sidan, och råden ha skaffat
sig egna organ i »Betriebsräte», som fungerat såsom
arbetareutskott på varje arbetsplats inom industrien. Där
fackorganisationerna hunnit organisera massan av arbetarna, bli dessa råd
på arbetsplatserna snart nog dessas organ, men där de endast
representera en minoritet bland arbetarna, äro konflikter mellan
dem och råden ofrånkomliga. Strejkfebern visar sig i huvud-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
